Mikroplaster når även åkrarna

Mikroplastresterna finns inte bara i haven utan kan föras vidare till jordbruksmarken. Foto: Sven O Sundin
Textstorlek:

I haven runt om i världen finns stora mängder plastavfall. Mikroplasten består av finfördelade plastrester som nu också via kommunalt avloppsslam kan föras vidare till åkrarna.
– Nu vill vi gå vidare med fältstudier för att se hur åkermarken påverkas i framtiden, säger forskaren Martyn Futter.

Annons:

Bilderna av soliga semesterstränder där det regelbundet flyter in plastrester är inte ovanliga. Stora insatser görs för att komma till rätta med utsläppen av plast i haven för att minska miljöpåverkan. Men det kanske är de små plastresterna, mikroplasten, som nästan inte syns men som har stor påverkan i haven. Fisk och fåglar får i sig de små plastresterna och kan skadas genetiskt.

Nu konstateras att mikroplasten också kan ha nått våra åkrar och det via kommunalt avloppsslam som sprids. Men i Naturvårdsverkets rapport om mikroplaster i vår miljö pekar man även på rester från vägar och däck, konstgräsplaner och industriell produktion som orsak till att det bildas mikroplast som kan föras vidare till vatten och åkermark.

-– Reningsverken får ta emot stora mängder mikroplast främst från hushållen men även industrier och tätorternas ytvattenavrinning. Merparten av dessa mikroplaster finns med i avloppsslammet och därifrån är det inte svårt att förstå att det kan komma ut på åkrarna när man använder slam som gödningsmedel.

Att det handlar om stora mängder mikroplast är forskarna eniga om. Det kan internationellt sett innebära att upp till 730000 ton mikroplast överförs till jordbruksmarker i Europa och Nordamerika och det är mer än den volym som flyter omkring i havsvattnen.

Om plaster i haven utgör ett stort problem idag så anser Martyn Futter att åkermarkens mikroplastrester är en fråga om framtida påverkan.

– Det kanske inte är något problem om det hamnar mikroplaster i jordbruksmarken just idag men vi måste ta reda på och kartlägga så att vi inte om 20 år kan konstatera att vi har ett stort problem.

Nu kommer svenska forskare tillsammans med internationella studier att gå vidare med fältstudier för att se hur mycket som verkligen finns i den svenska jordbruksmarken.

– Vi behöver hitta lösningar tillsammans med avloppsreningsverken så att samhällets växande behov av återvinning kan säkras, avslutar Martyn Futter.

Annons: