Sådd klarar fler plantor till betesfri höjd

Textstorlek:

Att så skog har många fördelar, åtminstone när det gäller tall menar Kolbjörn Kindströmer.– Framför allt handlar det om att hjälpa naturen på traven och etablera så mycket talluppslag att det räcker både till en bra föryngring och för viltet. På det sättet kan vi få upp tall på betesfri höjd mest kostnadseffektivt, menar Kolbjörn Kindströmer.

Annons:

Det stora, treradiga Valmet-markberedaren rör sig i sakta mak över det steniga hygget, det är Kolbjörns bror Arinbjörn som kör. Så-aggregatent är på.

– Vi vill ner i blekjorden. Kommer vi ner i det vi kallar rödjord har vi markberett för djupt, menar Arinbjörn.

– Jag anser att man generellt markbereder för djupt, lever om för mycket på hygget. Vi kör ju för plantans skull, för att det ska komma träd. Inget annat, inflikar Kolbjörn

Maskinen är en så kallad långfläcksmarkberedare. Den drar upp långa spår i jorden på hygget, ju längre man kan få till, dess bättre Fröna blåser ner i jorden vi munstycken, bakom själva markberdningsaggregaten.

– Det är ju terrängen som avgör hur långa fläckar vi kan göra. När aggregaten går i backen blåser fröna ner. De sås med ungefär 50 centimeters avständ.

Går det bra kan man då få 10 000-15 000 tallaplantor per hektar.

– Även om det går något mindre bra får vi kanske dubbelt så många plantor som vid en normal plantering, 6000.

Tanken är då att det ska finnas så mycket plantor att fullt tillräcklig mängd klarar sig upp till betesfri höjd.

– På marker där vi sått och markberett åt Sveaskog i Klotenområdet ser vi 2-3 procents betesskador. Där man planterat är det bertydligt värre. Vi har samma goda erfarenheter på våra egen skog här hemma.

Kolbjörn menar dock att sådden bara är en del i att klara viltbetningen.

– Vi menar sedan att man, där vi sått, ska röja bort allt löv. Då blir den unga tallskogen något mindre attraktiv. Här i norra delen av Örebro län har vi mest älg. De ger ändå ett rimligt betestryck. Går vi längre söderut, där det lokalt finns mycket stora hjortstammar, måste det nog till riktad jakt lokalt för att få fram vettiga talllbestånd. Det finns en tumregel med tallen, tre T. Tallen tål inte tak. Därför vill vi röja bort löv och ha rena bestånd, då blir det bäst.

Bröderna menar att sådden ska ske på rätt marker.

– Det ska vara rena tallmarker. Det är där det går bäst. Är det för bördigt klarar sig fröna sämre i konkurrensen med gräs och annat. Det händer att vi sår en blandning av tall och gran på exempelvis Sveaskogs marker, men vi föredrar ren tallsådd.

Bröderna visar ett hygge där Arinbjörn markeberedde och sådde för ungefär 4 år sedan. Typisk tallmark

– Här har Sveaskog garderat, och planterat gran. Man är rädd för vad betestrycket ska göra åt tallen. Men som man kan se hade troligtvis inte behövts. Det är säkert upp emot 10 000 tallplantor per hektar, eller fler här. Det här hygget kommer klara betestrycket bra och få upp tillräcklig mängd tallar på betesfri höjd.

Det är utan tvekan skogsbruket på den egna gården, vid Norasjön och brödernas morfar, som lett in dem på det här med att så tallfrö.

– Morfar gick runt i skogen, när han såg en ovanligt ståtlig och vacker tall samlade han kottar. Han la dem på vedpannan och krängde på så sätt eget frö. Han sådde sedan mycket av den fina tallskog vi har hemma med enklast tänkbara utrustning, en såkanna av koppar. Den har vi givetvis kvar hemma. Vi följer hans enkla regel. Man kan aldrig styra naturen, men däremot hjälpa den på traven. Med det menade han bland annat rätt träslag på rätt mark. Klokskap som vi försöker leva efter, säger Kolbjörn. Vi vill se mer tall där det ska vara tall.

Att så kostar cirka 6000 per hektar, det beror lite på förhållandena.

– Man brukar säga att plantering ligger på 10- 12 000 per hektar. Då har man betydligt färre plantor på hygge.

Men det är lite av skogsguld bröderna hanterar när de sår.

– Ja, fröet är en betydande del av kostnaden. Ett kilo räcker till ungefär 3-4 hektar.

Priset då? 10 000 kronor kilot.

Annons: