Allvarligaste grovfoderbristen i modern tid

Textstorlek:

I våras valdes Gudrun Haglund Eriksson från Närkesberg i södra Närke till ordförande för Svenska fåravelsförbundet. Man kan nog säga att hon hamnade i hetluften direkt med en en rovdjurspolitik som knappast gått fårfolkets väg och sommarens svåra torka, med den kanske allvarligaste grovfoderbristen i modern tid som följd.
– Det som gäller nu är att tänka i nya banor. Allt gräs som finns måste slås och alla halm måste bärgas. Vi måste hjälpas åt för att till varje pris undvika utslaktning av moderdjur, nödslakt, säger hon.

Annons:

– Ja, det är ingen tvekan om att vi har en mycket svår period både för landets lammproducenter och andra produktionsgrenar i lantbruket. Det är en katastrof. Det kommer bli stora omsorgproblem i höst, både vad det gäller djur och bönder, säger Gudrun.

– Det saknas i storleksordningen 150 långtradare foder om dagen. Många måste börja utfodra både får och kor redan nu. Jag sitter med i en högnivågrupp, där folk från alla jordbruknäringar, de olika djurslagen, myndigheterna och näringsdepartementet sitter med. Vi kan konstatera att det råder mycket stor brist på såväl grovfoder som kraftfoder och halm, för strö.

– Vi undersöker alla möjligheter. Vi upplever att jordbruksverket och Länsstyrelserna nu stötttar och vänder på alla stenar de kan. Det gäller att ändra regelverk, ge dispenser och liknande så det fungerar i det här krisläget. Man inser att byråkratin inte ska stjälpa i det här läget. De försenade stöd som fortfarande inte betalats ut prioriteras och man försöker hitta nya vägar.

Det har också talas om transportstöd, frysstöd och liknande.

– Regeringen, Bucth, har ju talat om hjälp ekonomiskt. Men jag tror inte vi ska vänta oss allt för mycket av politiken. Sådant tar dessutom ofta tid. Det kan ju också bli regeringsskifte.

Gudrun menar att det som nu gäller är att hjälpas åt. Foderråvaror måste flyttas mellan olika djurslag och nya alternativ måste utredas.

– Ja, i det här läget ska ingen behöva känna att man står ensam. Allt gräs som står nu måste slås, även om det är dåliga EU-trädor. Går det inte att använda som foder går det att strö med. Alla halm måste bärgas. Det kommer att råda stor brist på även på strö. Man kan redan se att det blir mycket lite halm.

Det pågår också en febril jakt på andra foderkällor och strökällor.

– Vi vet att folk provar att strö med träflis, pappper från dokumentförstörare och sådant. Allt livsmedelsavfall som finns måste i år gå till foder. Det gäller överblivet bröd, drank, drav och så vidare. Allt kan inte får och kor äta. Men kanske grisar. Då kan man frigöra spannmål den vägen.

Det finns dock en del tveksamhet till import av foder.

– Jag tror inte man ska räkna med att det löser våra problem. Hela norra Europa är torkdrabbat. Det foder som hittar hit kommer därför säkerligen inte vara av bra kvalitet, eller ha bra fodervärden. Det finns också en viss risk att man importerar både ogräs och sjukdomar. Det gäller att läsa på och följa regler. Fodret måste ligga i karens i två veckor. Men får man tag på foder så är det givetvis bättre än inget foder alls.

Gudrun menar att hela jordbruket vinner på att man hjälps åt.

– Ingen vinner på att det nödslaktas mycket djur och att moderdjur försvinner, med minskad produktion som följd. Alla näringar är beroende av varandra.

Gudrun tipsar också om att man ska se över sina foderstater redan nu, att göra en krisfoderstat. Kanske öka kraftfoderandelen, för att kunna minska på grovfodret,  tillsätta betfor som exempel.

– Förr amoniakbehandlade man, eller lutade halm. Det blev då ett fungerande grovfoder. Har man halm kan det vara ett alternativ.

Annons: