25 000 ton grovfoder förmedlat via facebookgrupp

Lisa Schneider och Kalle Värnqvist i förgrunden, Casper fem månader, som nog får sägas uppleva grovfoderförmedling i tidig ålder. Foto: Henrik Östensson
Textstorlek:

För en månad sedan bildades gruppen ”Foderhälpen 2018” på Facebook. Ett initiativ för att mitt i rådande grovfoderkris försöka förmedla det foder och de vallar som finns för att djur ska slippa vara utan foder i vinter.
I skrivande stund har gruppen förmedlat över 25 000 ton grovfoder. Det oräknat alla de privata kontakter som tagits via gruppen.

Annons:

– Jag blev inbjuden till den här gruppen precis i början. Jag insåg snabbt att vi behövde strukturera för att få det hela att fungera. Sedan dess har vi blivit åtta administratörer som lagt ner mellan 6 och 18 timmar om dagen på den här gruppen. Det har varit ett betydligt större arbete än vi någonsin kunde ana, säger Lisa Schneider, en av administratörerna.

Lisa är mammaledig och administratörsrollen har skötts med lille Casper, fem månader i knät.

– Hade jag inte varit hemma hade det inte fungerat. Vi insåg snart att det rimligaste var att dela upp gruppen i kategorier för varje landskap. VI insåg också snabbt att vi var tvungna att stävja alldiskussion. Folk har ett mycket stort behov av att diskutera, dela erfarenheter av torkan. Mendet vill vi inte ha i vår grupp. Här ska det förmedlas foder, inget annat.

I skrivande stund har gruppen nästan nått upp till 29 000 medlemmar. Lisa väntar en ny anstormning när förmedlingen av halm kommer igång på allvar.

– Ett enormt engagemang. Alla vill hjälpa till, man inser att vi måste hjälpas åt för att klara det här. Allt finns med, från de som säljer hundratals buntar till de som erbjuder självplock av fallfrukt gratis. Alla bäckar små.

Lisa berättar också att många, via gruppen insett att alla bidrag är viktiga, även om man kanske inte kan använda allt som foder.

– Ta det här med rapshalm. Inte fantastiskt med foder. Men för de som brukar elda halm i gårdspannor fungerar det perfekt. Då kan man frigöra annan halm som kan användas som strö eller nödfoder.

– Vi kommer hålla på så länge vi ser behovet. Många, speciellt de som inte har egen mark, hästägare som exempel, har nog fortfarande inte insett allvaret. Man har vant sig vid att kunna köpa billigt under många år. Så blir det inte i år. Får man alls tag på foder så är det ofta dyrt.

– Vi har också sett stora djurgårdar där man ligger back hundratals buntar fortfarande. För dem är det naturligtvis ett oerhört allvarligt läge. Bedriver man kött, eller mjölkproduktion är inte marginalerna så att man kan köpa hundratals ensilagebuntar, avslutar Lisa Schneider.

Lisas sambo, Karl Värnqvist, som pressar rundbalar på entreprenad, har också märkt av torkan.

– Absolut. Kanske inte fler buntar än ett normalt år, men avsevärt mer areal. Man har vant sig att skumpa på ojämna EU-trädor där man inte tagit vall på många år.

Annons: