”50 procent av normalskörd”

Textstorlek:

Att det varit ett svårt år för landets djurbönder har inte undgått någon. Men även spannmålsodlarna har drabbats mycket hårt. Bristen på spannmål kommer att påverka samhället i vinter. För odlarna kan det ta flera år innan effekterna avklingar.

Annons:

– Vår bild är att vi kommer hamna neråt 50 procent av skörden ett normalår. Det är en mycket allvarlig situation för många av våra medlemmar, säger Johan Karlzén, ny ordförande för Sveriges spannmålsodlare, SPMO.

Det som kännetecknar året sommar är att det varit torka i stort sett över hela landet.

– Ja, spanmålsodlare över hela landet har drabbats svårt. I de svagare, mer skogsbetonade distrikten har nog enskilda drabbats av större skördebortfall än 50 procent. Men det faktum att vi ser rejält låga skördar där det normalt växer bra, de stora spannmåls-distrikten, gör att vi kommer se mycket stor påverkan på den totala volymen. Mycket av arealen är tröskad redan.

– Vi vet heller ännu inte hur mycket av spannmålen som blivit ensilerad till helsäd. På många håll har man ensilerat spannmål till grovfoder för att kompensera för dåliga vallskördar. Hur stort det är vet vi inte så här långt.

Johan Karlzén menar också att fjolårets höst påverkat.

– Höstgrödorna har ju klarat sig bättre. Helt enkelt för att de redan var etablerade när torkan kom. Men ihållande regnväder i höstas gjorde ju att det såddes ovanligt lite areal då.

Han tror att läget kommer bli mycket allvarligt längre fram i vinter för många spannmåls­odlare.

– Marginalerna i spannmålsodling är så pass små att ett skördebortfall på kanske hälften heller mer innebär att många kommer hamna i akut likviditetsbrist. Det kommer det ta säkert två-tre år innan situationen är tillbaka till något slags normalläge. Effekterna av skördebortfallet är nämligen så stora att överskottet inte kommer täcka insatserna för utsäde, handelsgödsel bekämpningsmedel och diesel. Många kommer kanske inte ha rå att så full areal. Många är vana vid att år efter år arbeta med låg heller obefintlig lön. Nu kommer det istället bli frågan om att stoppa in stora belopp i företagen för att de ska klara sig och överleva.

Karlzén hoppas givetvis att något av de stödpaket som utlovats från de olika partierna blir verklighet.

– Det kommer behövas. Men vi måste också långsiktigt arbeta för att stärka konkurrenskraften, se till att få mer betalt för vår råvara. Vi har lite oss själva att skylla. Vi är mycket bra på produktivitet, men usla på att ta betalt och förhandla. Marknaden har vant sig vid att vi säljer bulkråvara, billigt. En krona upp heller ner skulle inte påverka priset på bröd till konsument märkbart.

Han vädjar också till politiker att se jordbruket som en enhet när eller om det ska beslutas om olika stödpaket.

– Jordbrukets olika grenar är totalt beroende av varandra. En krisande animalieproduktion är förödande för oss spannmålsbönder och tvärt om. Allt hänger ihop, även om jag också förstår att man måste prioritera att se till att djur får man och inte svälter. Jag tror också man måste tänka på att kor inte kan äta pengar. På vissa håll är läget så allvarligt det inte finns foder att köpa.

Sverige går nu över en säsong från att vara rätt stora nettoexportörer av spannmål till att ha rätt stort behov av import.

– Ja, vår bild är att det kommer krävas en hel del import. Inte minst av foder. Bristen på grovfoder kommer innebära att djurbönder använder mer kraftfoder, mer spannmål. Det kommer dessutom att bli dyrt. Låga skördar i hela Norra Europa och förhållandevis svag krona. Det kommer även påverka priset på exempelvis bröd, mjölk och kött i handeln också, menar han.

Det positiva är dock att inte minst priset på vete gått upp rejält.

– Vi ser nu priser på upp emot 2.30. Har man spannmål i lager kan man göra fina affärer. Tyvärr är vår bild att mycket få har det. Vi ser att priserna går upp på i stort sett alla säsesslag.

Vad som gått bra att odla, eller kanske snarast, vad som klarat sig minst dåligt, varierar från olika landsändar.

– Regnet har varierat en del lokalt. Men många har sett riktigt usla skördar av korn. Men även vårvete och havre har lidit. Vad som verkar ha fungerat riktigt bra på vissa håll är rapsen, framför allt höstraps, där vi rentav sett bra skördar på visa håll. Det är också bra att den tidiga skörden gjort att vi nog får se en rekordstor höstsådd areal.

Framtiden då? Hur ska man gardera sig mot ett sådant här katastrofår.

– Helt klart är att inte minst vi konventionella spannmålsodlare varit väl dåliga på diversifiering. Vi har vant oss vid att kanske odla ett fåtal sorter på stor areal. Ett sådant här år har det för många varit förödande. En bred palett av sädeslag och olika sorter, tidiga och sena, är mitt råd.

Annons: