Korv istället för tork

Textstorlek:

På Hagebergs gård i Viby, söder om Örebro lagrar man sedan några år all foderspannmål i plastkorvar, krossad och klar. Maskinen som både krossar och packar fodret heter Murska och är tillverkad i Finland. En stor fördel är att vattenhalten inte är ett problem.
– Nej, det är tröskningen som sätter gränsen. I år har en del spannmål nästan varit för torr, menar Fredrik Gerkhe.

Annons:

Murskan har rejäl kapacitet.

– Normalt krossar jag kanske 20 ton i timmen. Men med fuktiga åkerbönor har vi varit uppe i 30 ton i timmen.

Maskinen drivs av en traktor. Materialet krossas och förs bakåt och packas i plastkorven. Det som styr hur hårt det packas är bromsar krossens hjul.

– Det hela sker helt automatiskt. Traktorn står med friläget i.

– Allt flyttar sig sakta framåt allt eftersom korven fylls på bakåt. Man lär sig efter tid att ställa in så packningen blir perfekt och korven lagom utspänd säger Fredrik och mäter med en sticka längs två färgmarkeringar på plasttuben.

– Där glömde jag att lägga ur parkeringsbromsen på krossen, då blir det en puckel, inte så bra, säger Fredrik och pekar.

Fredrik syrar fodret med promyr-syra.

– Det sitter en pump som doserar. Det finns lite mindre frätande alternativ. Men det här har fungerat bra för oss. Sedan maskinen kom till gården har vi kanske packat 2000 ton spannmål på det här sättet. Vi har också krossat ungefär 400 ton på entreprenad.

Korven är hårt packad. Man behöver inte återförsluta mellan varven när man tar ut.

– Det som nog kan vara lite avgörande för att det ska fungera är hur mycket man tar ut dagligen. Tar man ut mindre än vi gör, 1,2 till 1,5 ton, bör man kanske syra hårdare, menar Fredrik.

– Våra åkerbönor har vi inte korvpackat, för att vi bedömer att vi skulle ta ut lite för lite per dygn.

Erik Pålsson, mjölkproducent på Gården Geråsen, också i Viby, som anlitar Fredrik för att krossa och korvpacka foder, säger så här:

– Det funkar bra även att ta ut tämligen lite. Syrat foder verkar stå sig mycket bra, även om man inte plastar fodret. Man kan dra nytta av en sådan här maskin utan att packa. Men spannmålen ska ändå vara täckt för bland annat salmonellarisken. Men vi har krossat och syrat lite på ett betonggolv här under skörden, utan att packa. Trots både värmebölja och hög luftfuktighet har inte den krossade spannmålen tagit värme.

Det som fick familjen Gerkhe att köpa Murska-krossen var att den gamla torken och krossen båda var lite slitna och hade dålig kapacitet. Foder utgjorde huvuduppgiften för torken.

– Vi insåg att det här kunde vara en bra idé. Varför torka foderspannmål för lagring egentligen? djuren äter ju gärna lite mer fuktigt foder. Både vi och de vi krossat åt kan intyga att djuren uppskattar det syrade fodret.

Det som behövs är en någorlunda hård, jämn yta att lägga korvarna på och en betongplatta där man tippar spannmålen som man sedan kan lasta från.

Annons: