Risk för besvärliga ogräs med grovfoderimport

Jonas Andersson på Wiggelsby Jordbruk ansvarar bland annat för produktionen av hästfoder och jordbruk Foto: Åsa slobodnik
Textstorlek:

Att det råder brist på grovfoder och halm efter sommarens torka råder ingen tvivel. Många desperata djurägare har vänt blicken utomlands i sitt sökande av grovfoder. Men med importen ökar också risken för att få in oönskade ogräsfrön. Hur stort problemet kommer att bli är svårt att säga i dagsläget, mycket hänger på grovfodrets ursprung och vilken konserveringsmetod som används. Även hanteringen av gödsel spelar roll. Exempelvis kan dåligt brunnen och halmrik gödsel med inslag av foderspill bädda för groningsdugliga ogräsfrön.

Annons:

Wiggeby Jordbruk på Färingsö ligger cirka tre mil från Stockholms innerstad. Gårdens huvudinriktning är växtodling och sedan familjen Eriksson tog över driften 1925 har arealen gått från 60 hektar till dagens 1020 hektar, varav 240 hektar utgör vallodling.

– Svartsjölandet har en tradition av många små gårdar och kallas i folkmun för Stockholms skafferi. Under åren har vi köpt in flera små arealer men arrenderar en stor del av bland annat Ekerö kommun, berättar Jonas Andersson, delägare i företaget och den som ansvarar för hästfoder och jordbruk.

Huvudinriktningen är omfattande växtodling spannmål och oljeväxter med ärtor eller lin som avbrottsgröda. Sedan några år tillbaka odlar man även kvalitetsfoder till hästar och på gården finns en kompostanläggning som tar emot hästgödsel.

– Ekerö är en hästtät kommun med många hästgårdar som varken har tillräcklig areal för att producera eget foder eller att sprida stallgödsel. Något som vi både har passande marker och kapacitet för, förklarar Jonas.

Cirka 7500 balar grovfoder produceras årligen och levereras direkt till kund. I retur kommer gödsel som sprids på åkermark och svartträdor.

– Hästgödsel är ett bra komplement till dyra insatsvaror. Målsättningen är att få in cirka 15 procent av kvävebehovet och 40 procent av fosforbehovet i gårdens kretslopp.

Gården tillämpar en elvaårig växtföljd med höstraps, vete, vete, ärtor alternativt lin, vete, vete, korn med insådd och därefter tre års vall och ett års träda. De cirka 9000 ton gödsel som årligen sprids över hela arealen bidrar både med näringsämnen och en bättre mullhalt i lerjordarna med inslag av gyttjelera.

– Vi strävar efter en hållbar utveckling av våra arealer. Med träda det sista året har vi möjlighet att med backdikning och dränering få ordning på eftersatta marker som stått orörda under en längre tid.

På den gjutna plattan, där inkommande gödsel från bland annat ridskolor tippas, ryms cirka 3000-4000 ton. För att undvika kontaminering jobbar en lastare på den rena sidan medan en annan hanterar den smutsiga sidan.

– Ungefär hälften av gödslet som kommer in hygieniseras i den roterande trumman härpå anläggningen. En blandning av gödsel, trädgårdskompost, grönsaksrester, lökjord och schaktmassor förvandlar avfallet till plant- och anläggningsjord. Resterande mängder sprids på åkermark inför raps och korn.

Med tanke på att många djurägare blir tvugna att importera sitt grovfoder i år kommer det finnas risk för inblandning av ogräsfröer i det gödsel som tas emot. I ensileringsprocessen dör en stor andel frön men i torrare material som hösilage och hö är risken uppenbar att det finns groningsdugliga ogräsfrön kvar.

– Man bör vara lite orolig för att få in renkavle eller ekorrsvingel, ogräs som är svåra att bli av med. Vi kommer vara extra noga med att vända högarna så att all materia uppnår 60 grader, den temperatur som tar död på groende fröer, förklarar Jonas.

Årets första vallskörd på Wiggeby blev cirka 50 procent av ett normalår. Andra skörden är i full gång när vi besöker gården.

– Vi har ca 100 hektar kvar att slå och det ser ut som vi får ihop till 75-85 procent av det vi normalt levererar till kund. För de kunder vi inte kan leverera till och som själva köper in foder från annat håll erbjuder vi lastning och mellanlagringsplats.

Dessvärre har det inte gått bra med årets insådda vallar som på grund av torkan inte grodde alls.

– Det handlar om 80 hektar som hamnar ett år fel i växtföljden. Lösningen för att komma i fas blir att vi får vänta ett år med alla svartträdor, avslutar Jonas.

Annons: