Vaktlar inga vanliga höns

Textstorlek:

De driver vad som troligtvis är Sveriges största värpstall för vaktlar. I dag finns produktionen, med 1 000 värpvaktlar i ett gammalt mjölkstall vid Rejmyre i Norra Östergötland. Men paret Elena och Felix Lundberg söker lokaler närmare Örebro. Eventuellt ett nedlagt mjölkstall.De har smyg­startat med äggförsäljning på en matmarknad i Wadköping.

Annons:

Man kan nog säga att paret har en rätt ovanlig ingång till de gröna näringarna.

– Vi är egentligen företagsutvecklare och arbetar bland annat ISO-certifiering av företag. Men vi investerar också i olika idéer, företag, vi tror på. Tack vare kontakter kom vi i kontakt med Nikolay Arsentjev, bioingengör från Ukraina, som brinner för och har stor erfarenhet av vaktelproduktion, bland annat i Frankrike. Han hade kunnande och idéer han ville utveckla, vi är intresserade av miljövänlig matproduktion och mat. Vi slog oss ihop och bildade företaget Swedish Eco group, berättar Elena.

Det är inte helt enkelt att hålla vaktlar för äggproduktion.

– Nej, de beter sig inte riktigt som värphönor. För det första kan vaktlar flyga. När de blir rädda flyger de snabbt uppåt. Har man då för hög takhöjd kan de få sådan fart att de slår ihjäl sig mot taket. Det är också så att de inte, som hönor, lägger ägg i reden, de värper där de råkar befinna sig, direkt på golvet.

Temperaturen är ett annat problem. Vaktlarna gillar när det är ordentligt varmt. Först då lägger de ägg, varje dag. Att ha dem utomhus fungerar inte om de ska värpa. Samtidigt gör en kroppstemperatur på 42 grader att det lätt blir för varmt, sommartid.

– Allt sammantaget skapar en del utmaningar. Dessutom fanns inte några regler, blanketter eller liknande hon berörda myndigheter, som jordbruksverket. De hade aldrig hanterat storskalig vaktelproduktion, det skanades rutiner. Vi har till stor del fått lära dem med hjälp av Nikolajev och hans sakkunskaper och erfarenheter. Men vi har nu lyckats få de flesta tillstånd vi behöver.

Det finns de som håller vaktlar i Sverige. men det är i mindre, ofta lite hobbymässig skala, och för produktion av själva djuren, avelsdjur.

För en rationell drift har trion utvecklat ett slags moduler som rymmer cirka 20 värpande vaktlar.

– De ska vara hyfsat enkla att tillverka. De ska på sikt fungera automatiskt med avseende på foder och vatten, säger Felix.

Modulerna ska också göra det förhållandevis enkelt att utvidga, expandera.

– Vi börjar i en takt vi kan hantera utan allt för stor belåning. Men planen är att expandera. Vi har mönsterskyddat modulerna och är därför lite förtegna om konstruktionen. Men en av funktionerna är en exakt avvägd golvlutning, så äggen rullar sakta och fint mot en uppsamlingsränna, nödvändigt, eftersom vaktlar inte värper i reden. Vaktelmodulerna är också självrengörande.

Planen är att föra in vaktelproduktionen i ett större kretsloppssystem.

– Ja. Vi planerar för ett system där vaktlarna är en del i en större produktion. Vår, sommar och höst ventilerar vi ju bort värme från stallet. Den värmen skulle kunna ingå i uppvärmningen av ett växthus, där vi också använder vaktel-gödseln.

– Inriktningen är en ren produktion, utan kemikalier och tillsatser. Vi köper ekologiskt foder från Lantmännen där vi har ett bra samarbete så vi har koll på exakt vad det innehåller. Vi får mala fodret till en finare blandning för att vaktlarna ska kunna äta. Däremot får vi inte KRAV-certifiera vår produktion. Det har att göra med att KRAV-regevlerket inte tillåter att vi har vaktlarna inomhus hela tiden. Det är dock nödvändigt. Vaktlar värper inte annars.

– Vi har tillstånd till en mindre försäljning under samma regelverk som viltprodukter. Vi har varit på marknader och sålt till restauranger. Vi väntar nu på tillstånd för vårt lilla äggpackeri. När det är klart hoppas vi kunna sälja ägg via livsmedelsbutiker. Det är en delikatess, en premiumprodukt, men den ska vara tillgänglig och möjlig att köpa, prova, för alla, fortsätter Elena.

Nästa steg blir att bygga och inreda ett litet slakteri.

– Eftersom vaktlar är så små behövs inga avancerade stora lokaler. Intresset för köttet är stor, men eftersom vi båda är vegetarianer är det lite av Nikolajevs skötebarn. Men det finns absolut en lönsamhet i slakten. Vakteltupparna kan under goda förutsättningar födas upp till slaktvikt på en månad.

En annan fördel med vaktlar är att det går fort att utöka sin besättning.

– Ja. Äggen kläcks på 17 dagar och vaktelhönorna börjar värpa redan efter tre veckor. Så vill man ha fler värpande djur går det fort att kläcka fram nya.

Annons: