Än torrare år att vänta

Textstorlek:

– Vi i västländer har redan förbrukat vår andel av koldio­xidutsläpp från fossila bränslen. Vi måste så snart som möjligt se radikala tag för att minska vår användning av fossila bränslen. Vi kommer bara kunna använde dem till det absolut nödvändigaste. Dit räknar inte meteorologen Pär Holmgren exempelvis flygresor.Sedan några år arbetar Pär som naturskadeexpert på Länsförsäkringar.

Annons:

Jag träffade Pär Holmgren på mässan Mellanskogselmia för ett par år sedan. Han pratade om klimatet och den av människan orsakade temperaturhöjningen. Han sa då att vi snart skulle få se torra somrar med långa perioder av mycket hög värme, lite nederbörd och missväxt i Sverige, en missväxt som kommer påverka hela samhället. En profetia som låg skrämmande nära årets sommar.

– Jag är i själva verket förvånad att vi inte sett det här tidigare, att den här torra sommaren inte inträffat förr. Vi har sett en klar utveckling som vi kunnat följa i minst 30 år. Det blir varmare. I andra länder, även på norra halvklotet, har man haft den här typen av varma, torra perioder i flera år.

Sommaren var ändå inte var så extrem som han väntat.

– Vi slog inget temperaturrekord. Det var varmt, under lång tid, men inte rekordvarmt. Inom några år kommer troligen en liknande sommar. Kanske når vi då 40 grader, eller strax under. Nuvarande temperaturrekord ligger på 38 grader i Sverige. Det är ett av de äldsta temperaturrekorden i världen.

Han menar att vi måste ha klart för oss att det inte länge är frågan om huruvida klimatet kommer förändras.

– Nej, det sker redan och har i själva verket skett under rätt lång tid. Vi måste lära oss leva med effekterna av det, men än viktigare, se till att det inte blir värre.

Nyligen kom ju FN:s klimatpanel med en rapport som gav en rätt dyster bild och visar på att det är rätt bråttom.

Hur ska man då som jordbrukare och skogsägare möta framtiden?

– Först och främst är det viktigt att poängtera att många av våra Svenska skogsägare är hjältar i det de gör redan i dag. Det finns inget annat som binder koldioxid så effektivt som en växande välvårdad skog. Vi måste bedriva ett genomtänkt skogsbruk, där skogen mår bra och växer snabbt. Bara på det sättet kan vi motverka en temperaturhöjning, binda mer kol.

Det handlar om att plantera ny skog när man huggit och få fram så mycket högkvalitativt. virke som möjligt. Virke binder mer kol, längre, än exempelvis pappersmassa. Man måste också se till att uppgradera restprodukter från skogen, så det kan användas för att ersätta oljebaserade produkter, som plast, nylonfiber och allt möjligt vi i dag använder olja till.

– När man planterar skog måste man också tänka på nya utmaningar. Skogen måste ju kunna växa i det klimat vi har i dag, men också i det som finns betydligt längre söderut. Vi vet med stor säkerhet att klimatzonerna flyttar norrut i allt snabbare takt. i genomsnitt en mil per år Ett träd som planteras i exempelvis Västerås ska om 80 år trivas i det klimat som nu finns i SKåne, Danmark eller rentav Tyskland.

Varmare väder kommer innebära bättre tillväxt i skogen. Men det gör också att skadeinsekter, svamp och andra saker som kan förstöra skog trivs bättre

– Jag tror på att sprida risker. Större biologisk mångfald. Fler sorters träd. Både olika barrträd och lövträd. Det har en annan fördel. Det gör också skogen mindre eldfängd. Som vi redan sett så kommer risken för skogsbrand öka.

Pär menar också att man ska se till att investera i bra skogsvägar.

– Ja. I dag anläggs de ofta först när man ska avverka. De kan komma att behövas tidigare, när brandbilarna ska fram för att släcka en skogsbrand. Brist på vägar var ett problem för släckningen i somras. Barriärer med lövskog, eller helt utan skog, kan också bidra till att hindra brand.

För jordbruket menar Pär att lagring av vatten nog är en vettig satsning.

– I de klimatscenarior man ser fram oss kommer det nog inte bli mindre nederbörd, snarare mer. Men den kommer komma till stor del under vinterhalvåret och i form av skyfall under sommaren. Mellan dem blir det vissa år långa, mycket torra perioder med hög avdunstning.

Att odla råvara för biobränslen menar Pär också är nödvändigt i en övergångsperiod.

– Biobränslen från åkergrödor är ingen lösning långsiktigt, med en växande befolkning i världen. Men vi har unika möjligheter i Sverige. Att använda biobränsle nu, med befintlig teknik, är bättre än att passivt vänta på teknikutveckling. Här måste vi trycka på EU.

Pär menar att utvecklingen kommer gå fort åt rätt håll när saker väl börjar hända och är trots allt hoppfull.

– Allt fler, speciellt i den yngre generationen, inser att en omställning är avgörande, om vi ska ha någon framtid. Det inger hopp Många stora företag har också insett att klimatanpassning är framtiden om man vill göra affärer, även i framtiden.

Annons: