Nu behöver ord övergå till handling

Debattören, Kristina Yngwe utlovar ett brinnande engagemang för de gröna näringarna och landsbygden under den tid hon leder Miljö- och jordbruksutskottet. Foto: Inger Persson
Textstorlek:
Annons:

Drygt två månader har gått sedan riksdagen öppnade för denna mandatperiod. Även om det i skrivande stund inte finns en regering på plats så har riksdagen både konstituerat sig och dragit igång utskottsarbetet. Med en övergångsregering som inte tillåts ta nya politiska initiativ utanför de mandat de redan fått från riksdagen så har riksdagens makt ökat. Även om höstens ordning där övergångsrege­ringen kommit till riksdagen för att stämma av allt från remisser till förordningar inte kommer fortsätta när en ny regering tillträder så tyder det mesta på att riksdagens makt kommer vara fortsatt stark under resten av mandatperioden.

Mandatperioden 2014–2018 präglades för de gröna näringarnas del av överenskommelser om långsiktiga mål för såväl landsbygd som livsmedel. Det finns gemensamt beslutade mål om att svensk livsmedelsproduktion ska öka, att konkurrenskraften ska stärkas och sårbarheten minska samt att hela Sverige ska ges förutsättningar att leva och utvecklas. Men nu behövs en mandatperiod då politiken går från ord till handling. Det finns många frågor att ta tag i, men jag ser framförallt två som kommer bli viktiga för riksdag och kommande regering: livsmedels­produktion och skog.

År 2018 går till historien som det både varmaste och torraste i bonnaminne. Sannolikt har vi ännu inte sett de fulla konsekvenserna av halverade skördar och ökade foderpriser. Nu måste vi bygga svensk livsmedelsproduktion stark långsiktigt. Ska målen om att öka svensk livsmedelsproduktion nås krävs åtgärder som gör att företagen kan bygga en tillräckligt god lönsamhet att de klarar framtida dalar men också ge lantbruket verktyg att hantera ett förändrat klimat.

Det handlar om att sänka kostnader för arbete och insatsvaror. Se till att regelverk och myndigheters agerande snarare bidrar än hindrar lantbruksföretagens utveckling. Att ställa om till fossilfritt lantbruk med tåliga grödor och system för både för mycket och för lite nederbörd.

Under mandatperioden kommer ett nytt program för EU:s jordbrukspolitik (CAP) från 2021 och framåt beslutas. EU-frågorna är ett område där riksdagen har avgörande inflytande över rege­ringens ståndpunkter, och just CAP blir centralt i detta arbete.

Mycket pekar på att medlemsländerna kommer få mer makt att utforma regelverken utifrån nationella förutsättningar. Det ställer krav på att Sverige implementerar med förnuft i förhållande till övriga medlemsländer, men framförallt att det haveri med försenade stödutbetalningar som vi sett den gångna mandatperioden inte upprepas.

Skogen är ett annat område där politiken kommer behöva agera under mandatperioden. Här finns de jämställda målen om produktion och miljö redan fastslagna i riksdagen sedan 1993, men osäkerheten när det gäller vart skogspolitiken är på väg har ökat hos många skogsägare.

Under våren riktade riksdagen ett antal tillkännagivanden mot regeringen. Det handlade bland annat om att stärka äganderätten i skogen, se över artskyddsförordning och nyckelbiotoper samt säkerställa att vi har skyddsformer som är ändamålsenliga och där skogsägaren involveras i högre grad. Detta måste följas upp och bli politisk verkstad.

Som nybliven ordförande för Miljö- och Jordbruksutskottet, den första Centerpartisten sedan 1998 och den första aktiva lantbrukaren sedan ännu längre tillbaka, är jag tacksam och ödmjuk inför förtroendet jag fått. Jag utlovar inga underverk men att ett brinnande engagemang för Sveriges gröna näringar och svensk landsbygd kommer prägla mitt ordförandeskap – ja, det kan jag garantera.

Annons: