Textstorlek:

Nästan alla kommer dagligen i kontakt med plywood på något sätt. Ändå finns bara en fabrik i Skandinavien, den ligger i Otterbäcken. Vänerply drivs sedan 2011 av den norska skogskoncernen Moelven, som bland annat också driver Valåsens sågverk i Karlskoga.

Annons:

Det är ganska lätt att se att en timmerbil är på väg till Vänerply. Lasten är nämligen lite speciell, enbart rotstockar och enbart 2.55 långa. Det innebär tre knippor på släpet och två på bilen, med riktigt grova kubbar.

– Vi vill bara ha rotstockar. De får gärna vara övergrova, så grova att de annars varken skulle passa i sågverken eller i massabruken. Vi vill också vända lite på hur det brukar vara. Rotstockar brukar bli liggande länge vid skogsbilsvägarna. Vi vill ha in dem så fort som möjligt, så färska det går. När de torkar börjar det ofta spricka i rotändan. Det ställer till problem för oss, säger Ari Heikinen på Vänerply.

Fabriken tar årligen in cirka 220 000 kubikmeter råvara. Ungefär 10 procent är tall.

– Gran är bättre, enklare för oss att hantera, men det blir en del tall för att vi helt enkelt inte har tillräckligt med gran ibland. Det blir dock lika bra plywood av tallen.

Råvaran kommer från regionen, Värmland, Örebro län och Västra götaland.

– Vi har ju ett eget inköpsbolag som försörjer även våra övriga industrier, Moelven Skog, Vänerblocken som råvara till fabriken kallas i folkmun utgör ett bra komplement till övriga sortiment. På det sättet får skogsägarna ekonomisk utväxling även på den övergrova rotstocken, säger Mikael Axelsson på Moelven.

Det blir också en del bytesaffärer med andra skogsindustrier och vi får även leveranser från våra ägare och sågverk i Norge.

Väl på fabriken barkas stockarna. Sedan genomgår de en rejäl ångbastu, det som brukar kallas basning, i 36-40 timmar för att träet ska mjukas upp. Sedan går stockarna in i en svarv. Där svarvas de i spiral inåt för att få ut ett fanér. Ju grövre stock, desto längre faner. Svarvningen tar bara några sekunder.

– Vi svarvar fanér i tre olika grovlekar, 2,5, 3.1 och 3.8 millimeter. Det beror lite på vad de ska användas till för plywood. Den grövsta plattan vi gör är 27 millimeter, den innehåller nio faner.

Nästan hela stocken svarvas av till faner. Det går dock inte använda själva kärnan. Det blir en kärna som är nio centimeter grov, kvar.

– Av den tillverkar vi så kallade bolster, mellanlägg. Både för vår egen användning och till försäljning.

Efter svarvningen klipps faneret i lagom bitar, som sedan torkas. Sedan läggs bitarna ihop och limmas. Det brukar kallas layout.

– Här finns flera olika delar. Större delen av det momentet. är i dag automatiserat. Men för vissa typer av plattor är det fortfarande lite av ett manuellt arbete. Vi investerar successivt mot allt högre grad av automatisering.

Man skiljer på ytfanér och tvärfanér, alltså de faner som finns inne i skivan. Inne i skivan ligger faneret i motsatt riktning som på ytan för större hållfasthet. Där kan man också använda fanér av lite sämre kvalitet, utseende.

– Limmet som fanéret limmas ihop med är ett hartslim som är vattenbaserat. Det tillverkas i Kristinehamn.Det innehåller bland annat vetestärkelse. Så torkan har drabbat även oss med högre priser, fortsätter Ari.Limmet luktar i princip ingenting.

När layouten är klar går skivorna in i en press, där de pressas under högt tryck och värme. Då härdar limmet och det blir en stark skiva.

Sedan kapas kanterna av så skivan blir i rätt storlek, sedan går den in i en maskin där den putsas med ett gigantiskt sandpappersband.

Det mesta är skivor i standardstorlek.

– Men vi kan göra upp till 3.20 långa skivor. Det vi främst satsar på är mer förädlade produkter färdiga för montage, ergonomi och inte minst nya funktioner.  Just nu är vår storsäljare en skiva vi kallar Ergo med spont för enkelt montage. Den är bara hälften så bred som en standardskiva. Marknaden för plywoodskivorna från Vänerply finns framför allt i Sverige, Norge och Danmark.

Men det sker också export till bland annat Storbritannien och Holland.

– Men det är Sverige och Skandinavien som är vår huvudmarknad. Större delen av vår volym säljs via bygghandeln. Men även småhusindustrin är en viktig köpare. 115 000 kubikmeter plywood lämnar fabriken årligen.

Vänerply-fabriken började byggas 1969, av skogsägarföreningen Vänerskog, som då växte och expanderade snabbt. Tanken från början var att även det massabruk som i dag ligger några mil från Otterbäcken, i Bäckhammar, också skulle ligga på samma område.

Vänerskog började tappa mycket pengar redan 1975. 1981 blev det som då var landets dittills största konkurs ett faktum. Industrin har sedan haft flera ägare. Fram till 2011 ägdes Vänerply av ett kanadensiskt bolag som inte satsade överhuvudtaget i fabriken. Den drogs med svåra förluster och var nedläggningshotad. 2011 köpte norska Moelven fabriken.

– Vi var helt medvetna om att det fanns ett investeringsbehov. Vi började investeringarna 2013. Vi har bland annat investerat i en ny torklinje och automatiserad layouten och pressningen. 2021 kommer vi att ha investerad ungefär 185 miljoner, säger Mikael Axelsson.

Det kanadensiska bolaget gick sedermera i konkurs.

Fabriken kommer efter investeringen att ha högre kapacitet men främst riktar sig investeringarna till att öka automatiseringen, arbetsmiljön och att öka förädlingsgraden.

Fabriken går i dag i tre skift, dygnet runt. Med ungefär 150 anställda är det en av de industrier inom Moelven som har flest anställda.

Att göra plywood kostnadseffektivt kräver stora investeringar och en stor, rationell fabrik. Det är också förklaringen till att det finns rätt få fabriker. Bara en i Skandinavien, Vänerply.

– Finnarna är våra främsta konkurrenter. Det finns också duktiga konkurrenter i Sydamerika och Ryssland, avslutar Mikael Axelsson.

Annons: