Färre kor förbättrar knappast miljön

Textstorlek:
Annons:

Nyligen besökte den zimbabwiske biologen och jordbrukaren Allan Savory Uppsala och berät- tade om sina idéer för att rädda klimatet. Hans idéer är kontroversiella, särskilt i Sverige. De går ut på att ha mängder med idisslare som hävdar stora betesmarker som binder kol och vatten.Han vill efterlikna naturen och skapa stora betesdrifter, lite som prärier, med fler kor i stället för färre. Oavsett hur man ser på Savorys idéer kanske de kan bredda perspektivet i en köttdebatt som förs med allt smalare synfält.

Låt vara att vi kanske inte borde äta fullt så mycket kött som vi gör. Den antiköttlobby som ofta har kommit att driva debatten har dock misslyckats i det avseendet att köttkonsumtionen i Sverige faktiskt har ökat. Det konsumeras mer importerat kött men mindre svenskt kött. Det beror på att man ofta rätt ensidigt har angripit svensk köttproduktion och de miljökonsekvenser den har. Det har talats om att exempelvis sydamerikanskt kött skulle vara mer klimatsmart. Man har inte sett att minskad produktion i Sverige innebär att vi får stora ytor jordbruksmark som inte används och att det får miljökonsekvenser. Det är också en rättvisefråga. Trots att vi har stora brukbara ytor i Sverige tar vi oss rätten att lägga ner dessa och utnyttja allt mer av den globalt krympande resurs som jordbruksmark utgör i exempelvis tredje världen.

Antalet nötkreatur i Sverige har förvisso ökat något i år, men det beror på den stora utslaktning som skedde 2012 till följd av handjursbidragets avskaffande. På längre sikt är trenden tydlig: antalet kor minskar. Logiken är enkel. Väljer färre att äta svenskt kött och svensk ost finns mindre ekonomiskt utrymme för kor som betar. I debatten glöms ofta bort varför vi håller kor. Ett viktigt skäl är ju att de faktiskt kan omvandla lågvärdigt protein i gräs till kött och mjölk. En inte oväsentlig del av den mark vi har tillgänglig i Sverige är svår att med någon som helst ekonomi använda till något annat än betesmark och vall- odling. Utan korna duger den bara till EU-träda eller skog. Rent ekonomiskt var det länge sedan spannmålsodlingen lämnade skog- och mellanbygderna här i Mellansverige.

Förutom att vi redan i dag använder mer jordbruksmark för vår livsmedelsförsörjning än vad vi har tillgänglig i landet innebär nedlagd jordbruksmark ett enormt resurs- slöseri och minskad kolinlagring. Kretsloppstänkande är en självklarhet i miljödebatten. Att kretslopp i jordbruk innebär växtföljd med vallodling, kreatur som betar och gödsel som sprids på åkrarna bygger på att det finns kor, det glöms däremot bort, inte minst av politiker. För inte så länge sedan skrev exempelvis en samling oppositionspolitiker med Mathilda Ernekrans (S) i spetsen en debattartikel där man bland annat med skatte- regler ville gynna ökad användning av stallgödsel. För mer gödsel torde det ju behövas fler kor som skiter och mer konsumtion av svenskt kött och svenska mjölkprodukter. Men det sambandet verkar inte självklart.

Annons: