Bioenergin bromsar men fortsätter växa

Bioenergibranschen genomgick en tillväxt som saknar motstycke. Nu har den bromsat, även om andelen bioenergi fortsätter växa i Sverige.
Textstorlek:

Den långa uppgången för Svensk bioenergi har bromsat upp lite. Det har bland annat inneburit lägre priser på biobränsle.
– Vi behöver lite mer politisk vilja nu, säger Gustav Melin, vd för intresseorganisationen Svebio, som organiserar 300 bioenergiproducerande företag.

Annons:

Bioenergin fortsätter att vinna mark, men de två senaste åren har inte bioenergiutvecklingen varit lika snabb som tidigare.

Sjunkande elpriser, utgångna elcertifikat och slopad koldioxidskatt för kraftvärmeverk har gjort att de stora kraftvärmeverken börjat eldat sopor, returträ och faktiskt också en liten del kol

Flera nya sopförbränningsanläggningar har byggts samtidigt som stora projekt för att tillverka förnyelsebart fordonsbränsle har stoppats i väntan på vilka regler som ska gälla. Priset på biobränsle har sjunkit.

Trots det har den förnyelsebara energins andel andel fortsatt att öka. Redan 2012 överträffade Sverige EU:s klimatmål för 2020, med 51 procent förnyelsebar energi. Dit räknas bioenergi, vattenkraft, vindkraft och solkraft.

– Även om kärnkraften gick bättre i fjol är ändå mitt förhandstips att andelen förnyelsebar energi har stigit även under 2013, säger Gustav Melin.

Det beror inte bara på mer bioenergi och vindkraft, utan också på att den totala energiförbrukningen minskat. Bland annat har försäljningen av drivmedel gått ned. Bilarna har blivit effektivare.

– Att vi nu sett en inbromsning i tillväxttakten i bioenergisektorn beror inte på någon kris. Vi har haft en rekordartad tillväxt i 20 år. På den tiden har vi gått från ett samhälle där i princip all uppvärmning skedde med olja och kol till att bioenergi nu är det största energislaget, större än kärnkraft och vattenkraft tillsammans.

Energinvändningen kulminerade år 2010 då bioenergin ökade med tio terrawatt, en ökning med cirka åtta procent, på ett år.

– Trots det var det ingen brist på biobränslen i Sverige. Det säger en del om potentialen.

Men då upplevde vi de kallaste vintrarna i mannaminne och ett rekordhögt elpris. Sedan dess har vi haft varmare vintrar, sjunkande energiförbrukning och sjunkande elpriser och lågkonjuktur. Det har bromsat tillväxten, även i bioenergisektorn.

– Jag tror de många goda åren, då efterfrågan på biobränslen ständigt ökade och därmed priset, skapat en kanske orealistisk förväntan. Priser kan inte alltid stiga. Det kan säkert komma perioder då priset går upp till de nivåer som rådde 2010. Men många år av prisstegring kommer vi inte att se. Det är en naturlig reglering, menar Gustav Melin.

– Just nu satsar många värmeverk på att bygga om för att kunna elda sopor eller returträ, som i vissa fall importeras. I längden innebär det att priset på sopor kommer att gå upp. När många satsar på samma sak vill även de som levererar tekniken ha sin del av kakan. Det blir då dyrare att bygga. På sikt kommer det åter att vrida utvecklingen till biobränslenas fördel.

Även om flera stora projekt lagts på is menar Gustav Mellin att det ändå finns en framtid att producera biodrivmedel till bilar, av exempelvis skogsråvara.

– Ja, vi räknar med att det kommer att visa sig de hållbara biodrivmedlen för bilar är mer kostnads- och miljöeffektiva än exempelvis rena elbilar, som det satsas mycket på nu.

Man kan lösa många problem som elbilarna dras med, men till vilket pris?

– Jag ger den politiska satsningen på elbilar tre-fem år. Sedan kommer man att förvänta sig att elbilarna tar en större del av sina egna kostnader och man kommer inte att tycka att det är rimligt att statskassan används för att några få får köpa elbil. Så fort man ska lägga den här typen av subventioner till en större del av befolkningen blir det orimligt dyrt

Melins lösning på att få fart på produktionen av biodrivmedel är enkel: skatteväxling! Höj koldioxidskatten på bensin och diesel och permanenta den skattebefrielse som förnyelsebara drivmedel har. Med tiden får man införa energiskatt på biodrivmedel eller kilometerskatt för att inkludera elbilarna. Det tycker vi är den enklaste lösningen, men vi arbetar gemensamt med branschen om en klimatstyrd kvotplikt eftersom regeringen föredrar det.

– Ja, vi behöver en-två kronor mer per liter för att konkurrera med oljan. Det får vi genom skattebefrielsen redan i dag. Problemet är att befrielsen bara gäller ett år i taget. Få vågar satsa stort på de premisserna. man måste ha garantier som håller i många år för att våga plöja ner flera miljarder. Tekniken finns och den är jämförelsevis billig, säger Melin

Han vill jämföra med det som hänt i värme- och kraftvärmesektorn.

– Ja, när koldioxidskatten infördes för bortåt 20 år sedan var priset på bioenergi högre per kilowattimme än om man eldade olja. I dag ser vi vad skatten gjort för energiomställningen. Råvarukostnaden för att producera värme och el med biobränsle är nu 40 procent mot att använda olja. Det har gjort att vi på 20 år kunnat spara 6 000 kubikmeter olja varje vecka i landet. Det har inneburit enormt mycket, både för miljön och samhällsekonomin.

Melin menar att det faktum att bilarnas bränsleförbrukning minskat har gjort högre skatt på drivmedel till en mindre känslig politisk fråga.

– Ja, mindre förbrukning i bilar har ju i realiteten gjort det billigare att köra bil på fossila bränslen de senaste åren. Det har missgynnat biodrivmedel, men samtidigt tror jag det gör att motståndet mot skatteväxling är lägre.

När regeringen satte målet 50 procent förnyelsebar energi till år 2020 satte Svebio ribban högre, 70 procent.

– Vi satte vårt mål 2009. Det blir svårt att nå eftersom det hänt för lite i transportsektorn. Potentialen finns helt klart, vi kan nå 100 procent och kommer på sikt att göra det. Men just nu bromsas utvecklingen av den politiska viljan. Det har tagit för lång tid att fatta beslut om hur vi ska agera efter utredningen om en fossilfri fordonsflotta. Problemet är att frågan om att ersätta fossila bränslen är en ickefråga för större delen av regeringen. Man vet att det går, men man vill att det inte ska kosta budgettekniskt. Kanske tycker jag att Centerpartiet, som haft gröna energifrågor som kärnfrågor, borde stå upp och driva de här frågorna mer. Man borde ta åt sig äran för elcertifikatsystemet som helt klar bidragit till dagens låga elpriser och som dessutom gör det möjligt att nu fasa ut kärnkraftverk. Alliansregeringens politik på transportområdet är en besvikelse för oss, avslutar Gustav Melin

Annons: