Gräs, gödsel och sopor ska får fart på biogasen

Den nya biogasanläggningen utan för Karlskoga. I förgrunden själva gasförrådet.
Textstorlek:

Strax före årsskiftet invigdes en ny storskalig biogasanläggning i Karlskoga. Som substrat för att framställa miljövänligt bränsle används flytgödsel, gräs från traktens jordbruk samt hushållssopor. Bakom anläggningen står Karlskoga, Örebro och Kumla kommuner. När den går för fullt ska produktionen motsvara fem miljoner liter bensin.

Annons:

Anläggningen drivs av ett nystartat bolag som samägs av de inblandade kommunerna.

– Det kommunala bolaget Karlskoga Energi och Miljö äger 50 procent, Örebro och Kumla kommuner äger via egna bolag 40 respektive 10 procent, berättar vd Jens Isemo.

– Avsikten är att producera biogas till fordon i Örebro, Kumla och Karlskoga. Vi ska också ta in sopor från detta område. Det handlar om hushållssopor som sorterats som organiskt, i bruna påsar. Men den stora mängden råvara, eller substrat som man säger i biogassammanhan,g levereras av traktens jordbrukare.

– Vår blandning består av 50 procent flytgödsel, 25 procent gräsensilage och resten sopor. Det är den blandning som ger bäst utbyte av gas, berättar Thomas Nermark från Biogasbolaget. Thomas har varit med från projektets början.

– Vi har lite olika avtal, både när det gäller gräs och gödsel. Vi köper en del, byter mot rötrest och så vidare. Vi har i dagsläget 21 jordbrukare kontrakterade. När vi skickade ut intresseanmälan anmälde sig över 50. En väldigt viktig del i det här handlar ju om rötresten, som är ett högkvalitativt, kravgodkänt gödselmedel.

Det är också rötresten som till viss del styr valet av substrat.

– Det skulle exempelvis gå att röta rötslam från våra avloppsverk. Problemet är att då skulle inte rötresten var godkänd att sprida på åkrar. Personligen tror jag inte att rötslammet, som det ser ut i dag, har någon framtid på våra åkrar, menar Thomas Nermark.

Flytgödseln hämtas med bil ute på gårdarna och pumpas direkt in i en bufferttank, och pumpas sedan vidare in i de två rötkamrarna. Gräset korvensileras och lastas in på ett stort avlastningsbord och går till en så kallad extruder, som finfördelar materialet och blandar det med vatten.

– Det gör att vi får ut mer gas per ton ensilerat gräs. Det gör också att man inte blir lika beroende av att finfördela vid skörden, ute på fälten. Materialet kan vara fem-sex centimer.

Anläggningen kan också ta emot fastgödsel, under förutsättning att den inte innehåller halm som skapar problem i processen.

Den del av substratet som är mest krävande är mottagningen av organiska hushållssopor.

– De måste dels malas sönder i ett första steg för att vi ska kunna sortera bort plastrester, de papperspåsar hushållen slänger avfallet i och metall, säger Thomas och visar den container där den metall som sorteras ut hamnar.

– Mer än man tror hamnar i soporna, bland annat en hel del bestick. Jag tror ofta att de åker med i storhushållens avfall när folk skrapar av brickor.

Under den fortsatta processen mals soporna ytterligare och blandas med vatten för att bli till vad som kallas för en slurry.

– Det gör vi för att materialet ska vara lätt pumpbart. Torrsubstanshalten är då cirka tio procent.

– Slurryn på hushållssopor måste sedan upphettas till 70 grader, en hygienisering. Det är ett krav för att vi ska få sprida rötresten på åkermark.

Hygiensieringen och delar av biogasprocessen kräver energi i form av värme.

– Vi skulle kunna använda biogas till det. Men det är bättre att sälja gasen som fordonsdrivmedel. Därför har vi byggt en separat biobränslepanna här intill. Den förser biogasanläggningen och ett återvinningsföretag med värme.

Att få rötprocessen att fungera optimalt för att anläggningen ska ge maximalt kan ta lång tid.

– Vi räknar med att det kan ta ett par år, säger Jens Isemo.

Totalt ska cirka 80 000 ton substrat, varav hälften alltså flytgödsel, passera anläggningen varje år. Det blir ungefär lika mycket rötrest och 48 miljoner kubikmeter biogas.

All biogas från fabriken uppgraderas, det vill säga rensas på svavel och koldioxid, för att fungera som fordonsbränsle. Rötresten har likartad näringssammansättning som flytgödseln, skillnaden är att andelen kväve som växterna lätt kan tillgodogöra sig, ammoniumkväve, är betydligt högre i rötresten.

Anläggningen är placerad invid Karlskogas återvinningsanläggning i Mosserud. Där finns också en gasmack. Resten av gasen levereras med lastbil.

– I dag säljs större delen av den gas vi producerar till Stockholm. Det är dock mindre lyckat ur miljösynpunkt. Avsikten med Örebro och Kumlas delägarskap är att trygga gasförsörjningen där. Det är också dit vi ska leverera merparten av gasen på sikt, berättar Jens Isemo.

För några år sedan var Karlskoga Energi & Miljös plan att starta ett kombinat för att producera biogas och etanol av spannmål, med överskottsenergi från ortens värmeverk.

– Tiden gick ifrån det projektet. Med facit i hand var det bra att det blev biogas istället, avslutar Thomas Nermark.

 

 

Annons: