Stort intresse för nygammal gröda

Textstorlek:

Förr var humleodling vanlig på svenska gårdar. I dag finns nästan ingen kommersiell humleodling. Vi har besökt en av mycket få humleodlingar som från och med i höst ska leverera humle till ett bryggeri.

Annons:

Små så kallade mikrobryggerier har blivit en trend i Sverige. Intresset för exklusivt öl är rekordstort. Humle är en viktig ingrediens. men någon odling förekommer trots detta inte i någon större skala. Trots att odlingen är liten är därför familjen Hellsten-Bomans odling på Spännaregården utanför Mariestad den största ekologiska och kravcertifierade i landet.

– Jag har odlat humle som trädgårdsväxt i mer än 20 år. När vi flyttade hit från Stockholm tog jag med mig moderplantan som jag en gång fick från min svärfar i Dalsland, berättar Gunilla Hellsten Boman.

– Nu är plantan alldeles för tät. Vi ska dela isär den och plantera ut rankor.

Gunilla gillade humlen och dess odlingsegenskaper. När hon såg att länsstyrelsen i Västra götaland höll kurser för att lära ut humleodling hakade hon på.

– Vi började odla i lite större skala för ett par år sedan. I fjol skickade vi ut prover till olika mikrobryggerier. Det slutade med att ett bryggeri, Sigtuna brygghus, kontrakterade oss. Nu har ett flertal bryggerier visat intresse.

Vi ska ta fram tio kilo torkad kravmärkt humle den här säsongen.

Så här långt består odlingen av 240 störar. Det optimala är fyra rankor på varje stör. Det utgår flera rankor från samma rot, eller stock som det kan kallas

– Vi har i efterhand kunnat konstatera att jordmånen här inte var optimal. Leran blir helt enkelt lite för ogenomsläpplig för humlen.

– Så när vi nu fördubblade odlingen satte vi den på en annan plats, med mer lucker mulljord.

– Det finns ytterst lite erfarenhet av humleodling i landet. När vi nu ska göra det här i utökad skala handlar mycket om att hitta redskap, maskiner och arbetssätt som gör arbetet mer rationellt. Det är mycket hantverk.

Ute i odlingen har Gunilla och hennes man grävt ner rör som störarna står nedträdda i.

– Det är för att lätt kunna ta ner störarna. Vi förvarar dem inomhus vintertid. När humlen ska skördas i augusti-september klipper vi helt enkelt av rankorna nere vid marken och lastar stören, med humle och allt, på en vagn. På vagnen lägger vi störarna på vita lakan för att lättare kunna se om vi har ohyra. Sedan plockar vi kottarna så snabbt det går. Humlen ska börja torkas inom ett par timmar.

Eftersom vi är kravcertifierade är det naturliga metoder som gäller om det blir ohyra. Ett effektivt sätt att bekämpa ohyra är att odla tvestjärtar. Gunilla och hennes man gör bon av fuktig halm som de hänger i rankorna.

– Man får leta tvestjärtar i postlådan och liknande och se till att de trivs och blir fler.

Humle kräver näringsrik jord och mår bra av mycket gödsel.

– Vi gödslar flera gånger per år. Efter skörd myllar vi ner gödseln med en stor jordfräs. En eller flera gånger under växtperioden gödslar vi med gödselvatten.

Ett problem är ogräset.

– Man måste rensa kontinuerligt fram till strax efter midsommar. Därefter är humlen så hög att lite ogräs har mindre betydelse. Vi har tagit fram ett speciellt redskap med delar från en sopmaskin. Tanken är att den automatiskt ska svänga in mellan varje stör för att hålla borta ogräset där.

Utplanteringen av rankorna är ett rent handarbete.

– När de väl sitter på plats gäller det att se till att de mår bra, komplettera om det behövs, och framför allt ta bort rankor om det blir för många. 3-6 är lagom. 2-4 rankor per stör är det som rekommenderas. Skördeutfallet ges från ljussläpplighet och vindförhållanden till kottarna. Höjder, skog och för tät plantering av rankorna med för låga klätterställningar och stor bladrikedom påverkar skördeutvecklingen och kottarnas mognad.

I ett instängt läge får man fukt och ett bladverk utan vind, då trivs ohyra men samtidigt får rankorna i ett blåsigt och utsatt ställe svårt att få fäste runt stör/lina. De överflödiga rankorna på rotstockarna används till komplettering och nyodling.

– Fyra rankor är optimalt, men man vill gärna ha någon i reserv om en ranka går av. Knopparna är sköra i början.

Man delar moderplantan genom att gräva upp rötter. Humlens hela växtkraft sitter i toppen av knopparna, ett riktigt hormonpaket. Humlen vill alltid klättra medsols runt en stolpe.

– Därför virar vi sisalgarn runt störarna, motsols. Då får humlen perfekt grepp när den växer åt andra hållet.

Med bra jordmån och fint väder kan humlen växa mer än ett par decimeter per dygn.

– Den växer fram till början av juli, då börjar kottarna knoppas.

Det finns både hon- och hanplantor av humle. Det är honplantorna man vill åt.

– Kottarna ska skördas när de börjat torka och har blivit lite frasiga. Vi har byggt en liten varmluftstork. Kottarna torkas till ungefär halva vikten. Det handlar om låg värme under lång tid.

Humleknopparna är i likhet med sparris, vita innan de tittar upp ur jorden. Förr kallades de fattigmans sparris. De är ätliga. Gunillas humle är av en gammal svensk sort. Det finns så kallad trädgårdshumle, eller blomsterhumle. Den är inte användbar för ölproduktion.

– Vi gör det här för att det är roligt. Vi får rimligt betalt. Men det är klart, skulle vi börja ta betalt för det arbete vi lägger ner skulle lönsamheten vara blygsam, avslutar Gunilla.

I kontraktet ingår också att fotodokumentera arbetet med humlen för publicering på en blogg kopplad till bryggeriets hemsida.

 

Annons: