Skit i slangen minskar marktrycket

Textstorlek:

Att sprida flytgödsel med släpslang och så kallad slangutrullare är ovanligt i Sverige. Vi var med när Vadsbo Växtodling spred flytgödsel med självgående slangutrullare.

Annons:

– Vi kom igång tidigt, så vi ligger före. 65 000 kubikmeter fram till maj ska ut på åker; maskinen går dygnet runt, berättar Lars-Erik Sunnanängs.

– Jag tror att det här är det mest svårkörda maskinsystem jag kört. Det kräver en enorm planering och framförhållning. Men när väl maskinen går, då fungerar det mycket bra.

Lite förenklat kan man säga att den självgående spridaren är kopplad till en lång slang, direkt till gödselbrunnen. Slangen rullar ut bakom den 27 meter breda spridaren. Spridaren saknar pump. Däremot finns en stor pump som drivs av en dieselmotor vid brunnen. Den fjärrstyrs från spridaren.

Fördelarna är flera. Själva spridaren väger bara tio ton med slangen full med gödsel. Detta att jämföra med en stor gödseltunna med traktor, där vikterna kan blir uppåt 60 ton med full tunna.

– En annan mycket stor fördel är att vi slipper köra hem till gården med spridaren. Tunnor på vägen drar upp skit och jord, stör kringboende och trafikanter. Den här maskinen går på fältet hela tiden. Det blir också en trevligare tillvaro för den som kör. Man slipper sitta och blåköra på vägen.

Spridningen pågår också hela tiden. Tunnan är ju borta från fältet när den är hemma och fyller.

– Det gör kapaciteten hög. 100-120 kubikmeter i timmen när det går bra.

Nackdelen är ställtiden.

– Ja, vi har med oss spridaren och ett traktorekipage med tre rullar matarslang och pumpen. Matarslangarna är på 1 000 meter vardera. De är sex tum grova. Dessa rullas ut med traktorn. Det kan ta en och en halv timme innan vi kommer igång med spridningen. Det behövs två personer vid själva igångkörningen. Sedan klarar sig föraren själv. På spridaren finns en fyratumsslang som är 650 meter lång.

Spridningen styrs av GPS. GPS-kartorna hjälper även till vid planering av slangar liknande. Ofta börjar man i ett hörn, där matarslangen ansluts. När maskinen börjar köra ett drag läggs halva givan. Körspåren är fasta. Bakom maskinen rullar slangen ut. När slangen är slut, eller skiftet, går maskinen tillbaka i samma spår och lägger resten av givan. Då styr den efter slangen, som redan ligger där. Maskinen vänder alltså inte. Det gör däremot hytten. När maskinen kör framåt sitter hytten ungefär som på en tröska. När den backar svänger hytten runt och sitter på spridarens ena sida, vänd bakåt.

– Sedan byter man spår. Till sist sprider man vändtegen. Det hela låter enkelt, men kräver omsorgsfull planering för att det ska fungera. Man måste exempelvis beräkna så att man, när skiftet börjar ta slut, beräknar åtgången så att man till sist har tömt matarslangen. Tre kilometer matarslang rymmer ungefär 36 kubikmeter flytgödsel. Det blir lite tungt att flytta. Slangen töms genom att man skickar in en boll som trycks med luft. När slangen på nytt ansluts till spridaren måste man först trycka ut luften.

– Matarkabeln ger ungefär 12 bars tryck. Det blir en rejäl skitfontän om den pumpar ut i luften. Givan i spridaren är konstant. Det innebär att vi anpassar hur mycket som går ut med farten. I dag lägger vi 50 ton flytgödsel per hektar. Då går det rätt sakta, 1,8 kilometer i timmen. Det innebär en rätt lugn resa i dragen, eftersom maskinen då antingen styr via GPS eller via slangen. Vi har faktiskt en skärm i hytten som vi kan titta på film på i dragen.

Systemet är inget för den lilla gården. Flyttningen är tidskrävande och det behövs en person extra.

– Ja, föraren kan klara det själv, men det blir för tidskrävande. Är det för mycket flikar och rösen på skiftena blir det ofta enklare att ta dit en tunna. Men man blir bortskämd av den här maskinens marktryck. Så där ser det inte ut efter oss, säger Lars- Erik och pekar på grannskiftet, där spridningen med tungan orsakat djupa körspår i höstvetet.

– Man kan aldrig helt undvika packning, men det här är ett steg i rätt riktning.

Vadsbo växtodling beräknar att man ska sprida 80 000 kubikmeter gödsel under årets spridningssäsong.

Trots att systemet för en utomstående verkar krångligt så är det många som ser fördelarna.

– Ja, vi får mer och mer förfrågningar om att komma och sprida. Men det handlar om att ställa om en hel gård, ett helt system. Det är inte bara att byta från traditionell spridning. Logistiken måste fungera. Brunnarna måste ligga bra till. Vi har byggt satellitbrunnar, på vissa håll med kulvert för att slippa ha slangen liggande över väg.

Henrik Östensson

Annons: