Kurt skördar sol året runt

Textstorlek:

Solcellerna breder ut sig över landet. Intresset är stort. Solcellerna har också blivit bättre. Att montera solcellerna på en så kallad solföljare ökar produktionen rejält. Energiuppfinnaren och jordbrukaren Kurt Hansson i Sala satsade på solföljare – och vi gjorde ett besök.

Annons:

– Jag kallar dem solskördare. För det är vad det hela handlar om, att skörda solens kraft – precis som när man skördar grödor, menar Kurt.

De fem solföljarna står i en ring med cirka 25 meters mellanrum. Kurt äger ytterligare en solföljare. Den sitter för stunden monterad på en lastbil, för visningsändamål. Den visades upp på Brunnbydagarna i juli.

Solpanelerna är monterade på en ram som sitter på ett stativ med två axlar. Panelerna kan alltså röra sig både vertikalt och vrida sig horisontellt.

– Den här varianten styrs i stort sett enbart av almanackan och klockan. Det går till så att man kalibrerar solföljaren mot söderläge. Sedan räknar styrdatorerna ut en algoritm som gör att panelerna alltid är i rätt läge, vända mot solen, berättar Kurt.

Det innebär att panelerna står tämligen brant lutade på vintern, då solen ligger lågt över horisonten. Så här års lutar de mer flackt.

Det finns lite olika varianter på solföljare. En del styrs av en slags ljussensorer som ska leta optimalt ljusläge hela tiden.

– Men den här följer istället solens gång.

Kurts anläggning var klar 2012. Då kunde han tillgodogöra sig det högre stöd som då fanns, 60 procent av investeringskostnaden. I dag är stödet nere på 30 procent, men i gengäld har solcellerna blivit effektivare och billigare.

– Investeringskostnaden, om man jämför med att exempelvis sätta solcellerna på ett ladugårdstak, är ungefär dubbelt så stor. Men de här solcellerna producerar 50 procent mer el. Varje sådan här solföljare kostade cirka 250 000 kronor.

Dessutom är produktionskurvan högre och mer flack.

– Tack vare att följaren alltid har optimalt läge går produktionen upp i topp redan på morgonen och ligger högt upp ända tills solen går i moln. Man har alltså tillgång till de 72 kilowatt som är solpanelernas toppeffekt under arbetsdagen.

Tvärt emot vad många tror är inte sommaren den optimala tiden för solel.

– Nej, mitt produktionsrekord inträffade i mars i år. Värme kan göra att solcellerna producerar mindre.

– Vi hamnade i tidspress med projektet. Finansieringen var klar i juli 2012. Vi fick låna pengar räntefritt av JAK-banken, där jag varit medlem sedan 1989. Avskrivningstiden är tio år.

För att få stödet var vi tvungna att vara klara till den 31 december samma år. Sedan fick vi inte grejer. En regnig höst gjorde att vi inte ville gjuta fundament.

Det blev en annan lösning. I dag sitter solföljarna monterade på containers avsedda för returpapper, som Kurt hade tillgängliga.

– De vilar på betongslipers och har ett antal betongsuggor ställda inuti. Det gör faktiskt att jag kan flytta dem med en krokbil eller lastväxlarvagn om jag vill. Lösningen är kanske inte optimal, men den har fungerat fint så här långt. Jag var väl lite orolig vad som skulle hända vid blåst, men det finns ju en vindmätare som styr solföljarna, så de ställer sig helt horisontellt för att minska vindfången vid storm.

De sex solföljarna är beräknade att leverera 100 000 kilowattimmar per år.

– Lite inkörningsproblem gjorde att det bara blev 96 540 kilowattimmar förra året. Det visade sig att nätspänningen i området var för hög. Det gjorde att några solföljare slog ifrån ibland.

Kurts vision är att på sikt använda elen på gården, bland annat till en eldriven traktor.

– Där är jag inte än. Därför sålde vi 80 000 kilowattimmar förra året. Sala Heby Elhandel AB betalar oss 80 öre per kilowattimme. Med elcertifikaten och lite betalning för nätnytta kommer vi upp i en krona. Det var vad vi behövde för att klara kalkylen det första året. Sedan behöver vi mindre betalt. Försäljningen har givetvis gett ett bra tillskott till kalkylen.

Fotnot: Den nätnytta Kurt talar om innebär att solcellerna bidrar till att jämna ut spänningen på elnätet lokalt.

 

Kurt Hansson bland sina solföljare.

 

Solföljarna är monterade på gamla återvinningscontainers, fyllda med betongelement.

 

En solföljare ger ungefr 50 procent högre elproduktion än en ordinär solfångare, placerad på exempelvis ett tak

Annons: