Skogsdöden utevblev

Skogsdöd till följd av försurning inträffade aldrig
Textstorlek:

I 30 år har Skogsstyrelsen övervakat och studerat flera hundra observationsytor i syfte att se vilka effekter miljöföroreningar har på skogen. Övervakningen har nu utvärderats och är i princip avslutad. En av slutsatserna är att de skador man såg på skogen för 30 år sedan inte förvärrats på 20 år.

Annons:

När man pratar om miljöproblem numera är det ofta liktydigt med klimateffekten. I början av 1980 talet var det dock försurningen man var rädd för.

Under början av 1980-talet kom larm om stora skogsskador till följd av försurning på flera håll ute i Europa. Skräckbilder, med idel döda granar, så långt ögat nådde, spreds.

Här hemma var inte skadorna av samma omfattning. Men man hittade diffusa skogsskador man inte kunde härleda till exempelvis insekter, eller svampangrepp. 1984 påbörjade därför Skogsstyrelsen en omfattande övervakning på 400 observationsytor över hela landet. På dessa ytor togs regelbundet prover fram till 1996. I mitten på 1990-talet Lades ytterligare 200 provytor ut. Man har mätt bland annat tillväxt, barr- och bladkemi, markkemi och meteorologi. Man började följa skogsskadorna. Parallellt har mätningar av nedfall, markvattenkemi och halter av luftföroreningar gjorts på ett urval av provytorna.

Mätningarna pågick i 30 år har Skogsstyrelsen övervakat och studerat flera hundra observationsytor i syfte att se vilka effekter miljöföroreningar har på skogen. Övervakningen har nu utvärderats och är i princip avslutad. En av slutsatserna är att de skador man såg på skogen för 30 år sedan inte förvärrats på 20 år.ram till 2013. Sedan dess har man utvärderat resultaten från alla år. Nu mäter man inte på ytorna längre.

30 år senare kan man nämligen se att skadorna inte förvärrats på cirka 20 år.

– Det har egentligen inte hänt något dramatiskt som vi kan härleda till miljöpåverkan på 20 år. En del ytor har dock drabbats av stormfällning, säger Sture Wijk, ekolog, Skogsstyrelsen.

Skogen, om den inte redan avverkats, är nu gammal, fullväxt på flertalet ytor. Det är ett av skälen till att mätningarna upphört. Ekonomi ett annat. Finansieringen av projektet försvann i princip redan för tio år sedan.

– Även om det är svårt att se klara samband är givetvis en förklaring att svavelutsläppen, som var en bidragande orsak till försurning, minskade drastiskt från mitten av 1980-talet. Redan 1995 var utsläppen väsentligt mindre. Man blev bättre på att rena bort svavelutsläpp i Västeuropa.

– Samtidigt föll Östeuropa och Sovjetunionen ihop ekonomiskt. Där fanns mycket gammal industri som släppte ut stora mängder svavel. Vid sammanbrottet försvann helt enkelt dessa industrier.

Minskningen av utsläpp har fått skadorna att avstanna, men det tar tid för skogen att återhämta sig.

– Under 1980-talet, in på 90-talet, verkade som läget försämrades och att skadorna tilltog.

Det finns de som menar att försurningen kan ha försvagat skogen så den lättare tog skada, vid exempelvis torka. Andra menar att det var just några torra år som inföll och att skadorna hade naturliga förklaringar.

– På provytorna har vi inte kunnat se direkta sammanhang mellan skogdöd och försurande ämnen i marken och luften.

Provytorna var utlagda i landet efter ett mönster efter hur föroreningar blåste in över landet.

– Mycket av svavelutsläppen som föll ner över Sverige kom från Storbrittannien och Tyskland. Utsläppen från Östeuropa hade mindre betydelse i Sverige av väderskäl. När det gäller skogen i exempelvis Mellaneuropa så vet man att träden tog skada när de utsattes för kraftiga svavelutsläpp, svavelväte.

Annons: