Korna vill gå samma väg hem

När korna ska till verkstolen sker det ofta olyckor
Textstorlek:

Jobbar man med kor vet man att de gillar rutiner, vanor och ogillar motsatsen, det vill säga när det händer saker de inte är vana vid. Nu har forskare på JTI, institutet för jordbruks- och miljöteknik, också påvisat det i forskning. Man har utgått från en specifik situation som ofta leder till farliga situationer, nämligen när klöv-vårdaren kommer.

Annons:

Korna vill gärna gå samma väg som de brukar, och gå tillbaka samma väg som de kom. Just klöv-vården, verkningen, leder ofta till problem för att man när det ska ske bygger tillfälliga uppsamlingsfållor och drivningsgångar, som korna inte är vana vid. Dessutom upplever korna ofta verkningen som obehaglig och stressande. Det ökar på stressmomenten och därmed riskerna.

– Ett väl genomtänkt hanteringssystem för sådana situationer har stor betydelse för säkerheten, säger Cecilia Lindahl, forskare vid JTI.

Hon arbetar med djurrelaterade olycksrisker, och har i sin forskning utvärderat hur tillfälliga drivgångar för att föra fram korna till verkstolen ska utformas för att göra arbetet säkert och effektivt för djurskötaren, men också för att uppnå mindre stress och lägre skaderisk för djuren.

Forskarna har utvärderat två olika drivningssystem på en gård med mjölkkor under två vanliga klövverkningstillfällen. Det ena systemet var det gården vanligtvis använde vid klövverkning. Det andra systemet, Bud Box, utvecklat i USA.

– Drivningssystemet från USA visade sig fungera bra. I det systemet utgår man från några grundläggande principer om kors beteende för att lättare få dem att röra sig dit man önskar. Man utnyttjar kons vilja att gå tillbaka dit därifrån hon kom, att röra sig med och följa andra kor och att alltid kunna se den som driver henne, skriver Cecilia Lindahl i ett pressmeddelande från JTI.

Det krävdes mer arbetsinsatser, det forskarna kallar interaktionerna med korna för att driva korna i gårdens vanliga drivningssystem jämfört med det Amerikanska systemet. vilket tyder på att systemet gjorde drivningen effektivare. Korna uppvisade också upp färre negativa beteenden kopplade till stress och rädsla än i det vanliga systemet. I det vanliga systemet halkade korna mer, vilket kan bero på att de mer aktivt försökte komma undan situationen. Mindre stressade kor, mindre olycksrisk.

Rönen i denna forskning kan säkerligen omsättas i andra liknande situationer

Varje år anmäls cirka 40 arbetsolyckor i Sverige där den drabbade har skadats av nötkreatur. Uppskattningsvis motsvarar det cirka 10 procent av det faktiska antalet olyckor som sker, då många fall inte anmäls.

Annons: