En solig rolig investering

Textstorlek:

Intresset för att investera i solfångare är fortfarande på topp, trots en viss osäkerhet i bidragssystemet. På Dåwö säteri utanför Köping byggs just nu 620 kvadratmeter solceller. 

Annons:

– Vi har valt en lite ovanlig lösning i och med att vi lägger solceller på båda sidorna på taket på en av våra ekonomibyggnader. Nu hoppas vi på en solig sommar, säger Fredrik Isaksson

Huset är en gammal ladugård och loge, i ena änden finns en torkanläggning. Resten är ombyggt för att fungera som en maskinhall. Som så många ladugårdar från första delen av 1900-talet är huset rejält högt. Det är placerat i rakt nord-sydlig riktning, vilket gör att taket har ytor både mot öst och väst.

– I och med att taket är högt träffar solens strålar östra takhalvan mycket tidigt på morgonen, särskilt sommartid. Mitt på dagen står solen så högt att det spelar mindre roll åt vilket håll solcellerna är placerade. Tanken är bra instrålning hela dagen, berättar Fredrik Isaksson.

Håkan Lindberg från företaget Elavsol menar att det just är en lång effektkurva man eftersöker på gården.

– Skulle vi bara ha solfångare riktade åt söder här skulle vi nå högre toppeffekt mitt på dagen. Men i och med att vi här har solceller åt väster, öster och lite åt söder får vi ut mer kilowatt-timmar utslaget över dagen, berättar Håkan Lindberg.

Störst lönsamhet i en solcellsanläggning innebär nämligen den ström man inte köper.

– Ja, om Fredrik under en rätt stor del av dagen kan vara självförsörjande på el har han vunnit mycket. Ta perioden augusti -september, när torkarna går här. Då kan solcellerna spela stor roll för ekonomin.

Nu finns också ett mindre, söderriktat tak på ett gammalt vagnslider, som också fått solceller.

– Man kan väl säga att vi bygger en stillastående solföljare, menar Fredrik. Jag har kikat på solföljare, men jag tror mer på det här. Sedan jag började räkna på det här för ett par år sedan har solcellerna tappat mellan 15-20 procent i pris. Taken har jag ju. Prisminskningen gör att jag kan kompensera med fler solceller. Jag slipper den betydligt dyrare investeringen solföljare innebär.

På vintern, då solen står lågt, kanske inte solcellerna på östra sidan levererar så mycket. Men det spelar, enligt Håkan Lindberg, mindre roll.

– Bara sex procent av årets totala instrålning under året kommer under november till februari. Den produktion man har då är försumbar.

Investeringen ligger på cirka 1 miljon. Med investeringsstöd och nuvarande elpris är anläggningen då avskriven på nio år.

– Jag kommer att få investeringsstödet, men frågan är när, det kan bli nästa år, då får jag väl lägga på ett år på avskrivningstiden, menar Fredrik.

Trots pengarna menar han att det är en rolig investering, kanske den roligaste han gjort.

– Jag är ju spannmåls-odlare. Under åren har jag köpt maskiner och investerat för många miljoner. Det växer inte bättre för det. Här kan jag redan från början se mindre elräkningar, samtidigt som jag drar mitt strå till en bättre miljö, känns bra.

Anläggningen förväntas leverera ungefär 85 000 Kwh Det är noga uträknat.

– Fredrik använder ungefär 100 000 kwh, kilowatt-timmar, på ett år. Skulle hans anläggning leverera över det försvinner den skattereduktion på 60 öre man får som så kallad mikroproducent av el, berättar Håkan Lindberg.

Skulle alla solceller vara riktade mot söder hade det heller inte räckt med den huvudsäkring på 100 ampere som finns på gården i dag. Högre säkring kostar mer pengar.

– Vi har räknat ut det hela så att det ska bli så många kilowatttimmar under så lång tid som möjligt.

Mälarenergi som äger nätet i området har ett system där man kvittar el med de som blir mikroproducenter. Det innebär att Fredrik får spott-priset minus 1,1 öre plus skatt och moms, när han säljer el. När han köper betalar han samma pris, men plus 1,1 öre.

– Mälarenergis marginal på affären är alltså de här örena.

Solcellerna Fredrik installerar heter Solar-Edge. De har en fördel. Via ett datorprogram eller en app, kan man man följa produktionen på varje, individuell solcell.

– Det finns en stor fördel med det. Om en av cellerna krånglar av någon anledning så kan man se det och därmed blir det lättare att åtgärda problem, berättar Håkan Lindberg.

Som all annan elektronik kan solceller ibland trassla.

– En enda felaktig solcell kan dra ner produktionen, ungefär som ett svagt batteri i en ficklampa. Vet man inte vilken det är vidtar en kostsam felsökning. Här ser vi det i appen. Det är också mycket trevligt att timme för timme följa när kilowatt-timmarna tickar in, avslutar Håkan Lindberg.

Annons: