För få söker Kvinnersta

Textstorlek:

Naturbruksgymnasierna runt om i landet genomlever just nu ett tuff period. Kvinnerstaskolan utanför Örebro är inget undantag. Problemet är antalet sökande elever till naturbruksprogrammet.

Annons:

För ett par månader sedan släppte utredaren Frans Prenkert på Örebro universitet sin utredning om förutsättningarna för ett så kallat grönt kluster på Kvinnerstaskolan, liknande den verksamhet som finns på Vreta-skolan utanför Linköping.

En av slutsatserna i utredningen blev att avveckla Kvinnerstaskolan.

– Jag delar definitivt inte den slutsatsen. Det gör ingen i den politiska ledningen i Örebro kommun, säger Sörman.

Han menar att en nedläggning av skolan vore bakvänt och fel väg att gå om man ska utveckla ett grönt kluster.

Däremot måste alla, inte minst de gröna näringarna nu kraftsamla för att vända trenden för Kvinnerstaskolan.

De elever i länet som slutar nian i år har gjort sina förstahandsval till gymnasiet. Resultaten är både positiva och nedslående för Kvinnersta, som enligt de senaste reglerna från skolverket erbjuder två program, men med en rad inriktningar.

Naturbruksprogrammet är indelat i tre huvudinriktningar, lantbruk, skog och djur. Djur är sedan indelat i flera underinriktningar. Häst med inriktning antingen på ridning eller trav. Hund, med bred djurskötarutbildning kring sällskapsdjur. Djurskötare, som lär sig om sällskapsdjur med fördjupning inom djurparksdjur eller lantbruksdjur.

Djurinriktningarna håller ställningarna rätt bra vad det gäller antalet sökande. Lantbruksinriktningen fick färre sökande än i fjol, sju stycken. Riktigt illa är det för skogsinriktningen.

– Vi har bara fem sökande. Det i minsta laget. Vi riskerar att tvingas stänga programmet nästa läsår. Det är inte bra att köra med för få elever,  samtidigt är det problematiskt att stänga, det sänder signaler till gymnasielever som söker utbildning och kan ge än färre ansökningar, säger Per-Åke Sörman.

Det är elevernas skolpeng som betalar lärarlöner och dyrbara maskiner. Att hålla kvar personal och utrustning på skolan med allt färre elever går inte i längden. Det är dock viktigt att tillägga att de som går andra året och tredje året fortsätter även om gymnasienämnden beslutar satt stänga för de som ska börja ettan i höst.

– Vi kan i det här läget inte säkert säga vad tappet i ansökningar beror på. När det gäller lantbruk finns ju en allmänt negativ trend. Inte minst inom mjölkproduktionen. Trots det får de flesta som går ut lantbruk faktiskt jobb, efter gymnasiet Inte många gymnasieutbildningar kan skryta med det.

Det samma gäller skogsinriktningen. Eleverna från Kvinnersta är eftertraktade. Näringen ropar efter arbetskraft, inte minst duktiga maskinförare som blivit en bristvara.

– Skolan har mycket bra rykte, och har vunnit tävlingar och utmärkelser. Det har känns positivt, vi har modern utrustning och bra lärare, så det här kom som en tråkig överraskning, fortsätter Sörman.

Kullarna som går ut nian 2016 är mindre. Men Sörman tror inte det är enda förklaringen.

– Nej, det här beror också på att man inte valt Kvinnersta. Vi vet inte i dagsläget vad det beror på, har man valt andra naturbruksgymnasier, eller andra utbildningsvägar?

På bygg- och anläggningsprogrammet däremot har man fått många ansökningar. Där har man istället ett annat problem som gör att man begränsat antalet elever som man tar in till 24.

– Vi har problem att finansiera utbildningen. Ett sådant här program kräver stora resurser i form av utrustning och maskiner, berättar Frank Erestam, lärare.

Ett skäl till många sökande är att anläggningsbranschen skriker efter arbetskraft, inte minst maskinförare.

– Men då måste vi kunna erbjuda en utbildning på moderna maskiner överensstämmer med verkligheten, det har vi problem med i dag.

– Här finns dock en lösning i sikte, Maskinentreprenörernas branschorganisation vill ta över och finansiera utbildningen.

Per-Åke Sörman bekräftar att kommunen startat en upphandling där man inbjuder utomstående finansiärer, men där skolan håller kvar huvudmannaskapet för utbildningen.

Kvinnerstaskolan har tappat 200 elever de senaste tio åren.

– Det gör att lokalbehoven givetvis är mindre. Vi behöver utreda vad vi behöver och vad annat kan användas till, kostnaderna måste minska, avslutar han.

Annons: