Små företag behöver inte högre kostnader

Textstorlek:
Annons:

Det talas en hel del om hur man ska sänka arbetslösheten i Sverige. Utmaningen är inte liten med tanke på att det dessutom finns massor med nyanlända som också behöver komma in på arbetsmarknaden.

Men från regeringshåll verkar man ha missförstått det här med hur jobb skapas. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll la nyligen ett förslag som visar att man egentligen inte förstår hur företagare fungerar. Vad som styr beslut när man funderar på att anställa.

Under den fint klingande rubriken: Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna, föreslår man helt enkelt att arbetsgivaren ska ta över en del av den skenande kostnaden för långtidssjukskrivningar i Sverige. Efter 90 dagars sjukskrivning ska arbetsgivaren betala en särskild avgift, som motsvarar 25 procent av den sjukskrivnes sjukpenning.

Förslaget riktar sig enligt Strandhäll till landsting och kommuner, där man har störst problem med långtidssjukskrivningar. Effekten kommer dock att bli att små företagare, med få anställda och låg omsättning, kommer att tveka mycket länge innan de anställer. 25 procent av en anställdes sjuklön i flera år kan annars lätt bli en stor kostnad exempelvis ett lantbruk inte har råd med.

Det verkar överhuvudtaget finnas en tro att företagare, oavsett storlek, har en outsinlig källa av resurser att ösa ur. Får man en ökad kostnad i stadskassan, inga problem, den får företagarna betala. I verkligheten är det ju så att de små och medelstora företag som står för flest arbetstillfällen i Sverige ofta kämpar med relativt låga marginaler och att ägarna ofta sliter utan lön. Det gäller inte minst jordbruksföretag. Där har man inte råd med mer kostnader, överhuvudtaget.

Förvisso föreslår regeringen ett särskilt Växa-stöd för den första anställda på ett företag och sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare. Men växastödet får man bara för en enda anställd, den första.

Ville man verkligen skapa arbetstillfällen hade det varit vettigt med en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna.

Istället lägger man ett förslag som snarast missgynnar den som vill anställa flera.

Ett annat problem som snart sagt varje företagare jag möter upplever är att man inte hittar personal att anställa när man verkligen bestämt sig.

Det är helt enkelt svårt att hitta personal som besitter rätt kunskaper för de uppgifter man behövs för. Det skulle gå enkelt att lösa om man kunde anställa folk med lägre lön, för att utbilda, ett slags lärlingslön.

Hade vi ett sådant system i alla branscher skulle det löna sig att anställa folk och lära upp dem på plats. Här behövs kanske de så omdiskuterade lägstalönerna, men också lägre kostnader och skatter.

Men något sådant finns inte med bland regeringens förslag. Istället föreslår man ännu högre kostnader, kostnader som kommer att få fler företagare att välja att inte anställa.

Annons: