Levande limträtradition

Textstorlek:
Annons:

I Töreboda finns världen äldsta och landets  första limträfabrik. Inriktningen är fortfarande limträkonstruktioner. Balkar till byggnader, färdiga byggnader och broar. Råvaran kommer från sågverken i norra Västergötland, Örebro län och Värmland.

Just nu upplever man en rejäl uppgång till följd av ökat miljömedvetande.

– Man började tillverkningen här 1919. I de där byggnaderna, säger Tomas Frödelius på Moelven, som drivit fabriken sedan 1980-talet.

Han pekar på en länga röda byggnader belägna längs Göta Kanal.

– idag sker produktionen i moderna lokaler och utrustningar tvärs över gårdsplanen, fortsätter han.

– Vi har egentligen två olika huvudlinjer. I den ena limmar vi mindre balkar för byggnation och byggvaruhandeln. Där går balkarna in i en stor mikrovågsugn för att snabbare härda limmet.

I den andra tillverkar man de riktigt stora limträbalkarna.

– Där tar tillverkningen lite längre tid, eftersom vi inte varmhärdar limmet. Där kan vi också göra bågformade balkar, lite av vår specialitet.

Processen innebär att man först fingerskarvar lameller, i praktiken brädor, hyvlar dem för att sedan limma ihop dem till en balk under högt tryck. Kvistar som kan påverka hållbarheten kapas först bort.

När sedan balken är klar hyvlas den för att släta till och få bort limrester.

– Det är egentligen hyveln som sätter gränsen för hur stora balkar vi kan göra. Behöver vi göra större balkar kan vi istället skruva ihop flera.

Råvaran är gran.

– Vi köper vanliga brädor från sågverken, både våra egna och andra. Vi köper av de två högsta hållbarhetsklasserna. Bäst virke sätter vi ytterst på limträbalkarna, medan vi inne i balken kan ha det näst bästa virket.

Vad limträbalkar har använts till varierar en del under årens lopp. Efterfrågan är stor och har ökat under flera år.

– Vi ser en klar ökning. Träbyggande är i ropet. Det handlar givetvis om ökade krav på förnyelsebara och energieffektiva råvaror, trä är ju förnyelsebart. Det som är nytt är att man sedan några år projekterar och bygger flerfamiljshus i flera våningar, med stommar av limträ.

Tomas berättar om ett projekt i Växjö dit Moelven levererar balkar.

– Det är två niovånings-hus. Det är så här långt rekord i Sverige. De två nedre planen byggs med stomme av betong, resten av limträ.

Tomas menar att en utmaning med sådana konstruktioner blir husets låga vikt som kräver extra omtanke för att säkra stabiliteten i byggnaden.

– Det är bland annat därför vi har betong i botten där. Låg vikt kan ju också vara en fördel. Inte minst när man bygger på flera våningar på befintliga konstruktioner.

Exakt var gränsen för limträ går vill inte Tomas definiera

– Det finns ett fjortonvåningshus i Norge bland annat.

När det gäller mindre bostadshus har limträ varit vanligt länge. I övrig byggnation har det gått lite i perioder när det gäller vad limträbalkarna använts till.

– I början av vår tillverkning var det järnvägen som var den stora kunden. Tittar man exempelvis på perrong-överbyggnader så är de ofta uppbyggda med limträbalkar. Stora stationshallar från tidigt 1900-tal bygger också ofta på limträkonstruktioner.

Centralstationen i Stockholm och den i Malmö är byggda på limträbalkar från Töreboda

– Hallen i Malmö hade fått skador på vissa balkar för att taket läckt. Vi kunde plocka fram originalritningen och ta fram exakt likadana balkar igen.

Nästa period blev Tennishallarna.

– Det byggdes många sådana båghallar, delvis inspirerade av tenniskungen Gustav V

Sedan blev limträbalkar ett naturligt val i många hockeylador.

På 80-talet började limträt på allvar sitt intåg i jordbruket. Först i maskinhallar, sedan i stallbyggnader. På exempelvis mjölkstall har limträ blivit helt dominerande.

– Här har limträet en stor fördel. Det rostar inte på grund av urin och flytgödsel.

Även när det gäller broarna ser man en klar ökning av efterfrågan.

– Det är samma där, miljötänket, men här har vi också en annan konkurrensfördel. Finns bara fundamenten gjutna kan vi montera en kortare bro på bara någon vecka, säger Tomas och visar en leveransklar bro. Den är klar med räcken och allt.

– Det här är en av våra vanligaste brotyper. Vi kallar det för en tvärspänd platta. Det är en mycket kraftig konstruktion som består av ett flertal balkar som spänns ihop, med skruvbeslag, till en massiv träplatta.

Ovansidan på plattan målas med vattenstoppande färg och får sedan en vattentät matta. Ovanpå den kan man sedan lägga grus, eller asfalt. På sidorna sätts träpanel av samma slag som man har på ett bostadshus.

Träbroar är oftast mindre vägbroar och broar för gång och cykeltrafik. Men att göra större broar utgör inga problem menar Tomas.

– Nej, det största så här långt är en 47 meter lång bro över ett vattendrag för en riksväg i Gislaved. Det fungerar utmärkt. Där är det frågan om en så kallad bågbro. Stora bågar i limträ som bär upp en tvärspänd platta.

Enklare balkbroar är också vanliga förvexempelvis cykelbanor. Där används ofta ett slitlager av trä.

Men håller verkligen en träbro lika länge som en i betong, eller stål?

– Vi har samma tekniska krav som andra broar. Det innebär att man med normalt underhåll inte ska behöva byta ut bärande delar i konstruktion på 80 år. Skillnaden är att när det blir dags på en träbro, då går ett sådant byte betydligt enklare och snabbare än på en betongbro.

Tomas säger dock att det beror på vad bron ska byggas.

– Att bygga en bro som Ölandsbron, eller Öresundsbron, i trä, vore nog inte så lämpligt.

Det finns en del riktigt gamla träbroar. Inte minst i Schweiz, där broarna ofta gjordes överbyggda för att bevara konstruktionen. Äldst i Sverige är Lejonströmsbron i Skellefteå, fortfarande öppen för trafik.

Moelvens limträfabrik i Töreboda sysselsätter cirka 115 man. I dagsläget säljs limträet enbart i Sverige.

Annons: