I Verkligheten satsar de på välsmakande kaninkött

Textstorlek:

Sandra Kureborn och Sara Holmberg vill öka intresset för kanin hos såväl producent som konsument. 
Kanin är ett vitt, magert och otroligt gott kött som fler borde våga prova. Hur pass klimatsmart det är får vi reda på när livscykelanalysen för kaninkött blir färdig till jul.

Annons:

Fakta om kaninuppfödning

Hemma hos Sandra Kureborn som driver kaningården Verkligheten nära Möklinta, stod det nya kaninstallet med plats för 30 avelsdjur klart i fjol. I väl tilltagna burar med hylla och fri tillgång till hö och vatten bor kaninhonorna som tre gånger per år föder varsin kull med 8-10 ungar.

Det är ett kallstall som jag sökte och fick investeringsstöd för tack vare att jag startade mitt första lantbruksföretag innan jag fyllt fyrtio, berättar Sandra.

Kallstallet kräver visserligen lite mer jobb med tanke på att vattnet i kopparna fryser när temperturen kryper ner. Å andra sidan är elkostnaden låg, luften i stallet frisk och kaninerna har gott om halm att boa ner både sig och ungarna i.

– Jag lägger ett par timmar per dag i stallet i veckorna och en dag per helg. Jag har försökt utforma stallet för att minska onödigt spring vid fodring och mockning.

Trettio avesldjur kan låta lite men med tanke på att varje hona producerar ca 24 ungar per år blir det närmare 700 färdiga slaktkaniner.

I teorin kan en hona i tempererat stall föda fyra kullar per år men i praktiken måste man räkna lite lägre. Det gäller också att planera för ungdjur som både kräver plats och foder.

Kaninungarna skiljs av vid 8 veckors ålder, könskiljning sker senast vid 12 veckors ålder. Färdiga för slakt är kaninerna när de väger ca 3 kg.

Idag finns bara ett färdigfoder för kanin på marknaden och det är dyrt, 6 kr/kg vilket räcker till tio kaniner per dag. Har man exempelvis kalvuppfödning eller lammproduktion på gården går det oftast bra att använda sig av det kraftfodert så länge det innehåller tillräckligt med protein.

Kraftfodret är den största utgiften och i nuläget samarbetar vår förening med två foderföretag för att få fram billigare alternativ, förklarar Sandra som kalkylerat med en foderkostnad om 50 kronor per kanin från födsel till slakt.

Att köpa in avelsdjur är också en kostnad som ska tas med i beräkningen.

Härstamningsbevis är att föredra, man bör kunna gå tillbaka fem led för att säkerhetsställa aveln, förklarar Sandra.

För varje kanin förs stalljournal där parning, kull, kullstorlek, vikt, avvänjning och foderstat finns antecknat.

Dokumentationen är jätteviktigt för att få fram så bra kaniner som möjligt. Den ska även visas upp vid ett kontrollbesök av länsstyrelsen.

Den svenska produktionen av matkanin är försvinnande liten, 255 ton att jämföra med storproducenten Italiens 300 000 ton. Inte heller är konsumtionen något att skryta med jämfört med italienarna som 2012 åt 4,4 kg kaninkött per person.

– Vi som producerar och slaktar måste helt enkelt bli bättre på att marknadsföra kaninköttets fördelar. Få fler restaruanger intresserade så att även konsumenten vågar prova.

Kaninköttet beskrivs ofta som klimatsmart och till jul kommer resultatet av den livscykelanalys som Sveriges provningsanstalt gjort baserad på uppgifter från Sveriges kaninproducenter. Tidigar har forskare vid SLU konstaterat att kaninköttet har potentiella miljöfödelar då de till största del äter grovfoder samt har en snabb foderomsättning och tillväxt.

– Ett positivt besked skulle betyda i marknadsföring mot konsument.

Liksom Sandra tror Sara Holmberg på en ljus framtid för kanin. Sedan april i år legoslaktar hon i hyrda lokaler hos Vreta Kaninslakteri.

För att få fart på branschen behöver vi samarbeta och hjälpa varandra, menar Sara.

Sara och Sandras vägar korsades under en utbildning i kaninproduktion.

– När jag senare levererade en avelskanin till Sandra passade jag på att titta på hennes lokaler eftersom jag också byggde för kanin hemma på gården.

Fler samarbeten är på gång och nyligen praktiserade Sandra i slakteriet. Sandras mål att leverera 50 slaktdjur per månad är ett steg i rätt riktning.

Jag behöver ett mer jämnt flöde av kanin till slakteriet och kan även tänka mig att jobba med återtag. På sikt hoppas jag få igång min egen produktion hemma på gården för vi behöver helt klart bli fler som producerar, avslutar Sara.

Fakta om kaninuppfödning

Annons: