Torvbrytningen hotad av nya förslag

Torvbrytning. Foto: Sven O Sundin
Textstorlek:
Annons:

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag analyserat hur brytningen av torv och hur den påverkar miljön. I sin slutrapport föreslår verket begränsningar, miljöbeskrivning och nya krav.

– Om förslagen i rapporten genomförs kommer det att få allvarliga konsekvenser för torvbranschen, säger Claes Rülcker, vd på Svensk torv.

I Naturvårdsverkets slutsummering, som nu är ute på remiss, finns en sammanställning över hur torvbrytningen kan påverka miljön vad gäller växthusgaser, mångfald i naturen och klimat. Oavsett vad torven används till menar Naturvårdsverket i rapporten att den utvunna torven på kort tid bryts ned och att det i torven bundna kolet avgår till atmosfären.

Även om man anser att torveldning kan medföra fördelar i exempelvis sameldning med träbränslen så klassar man torven i klimathänseende som jämförbart med fossila bränslen som stenkol och olja.

Det innebär att torven skulle får fler miljökrav och att man i framtiden måste göra miljökonsekvensbeskrivning och att branschen kommer att omfattas av tillståndsgivning för sin verksamhet. I rapporten anser man att de energipolitiska styrmedel som idag gynnar torven, befrielse från energiskatt och rätt till elcertifikat, bör avvecklas. Verket anser det skulle kunna vara ett sätt att styra över mot förnybara alternativ.

Naturvårdsverkets rapport finns nu ute på en remissrunda för att regering och riksdag skall kunna ta ett slutligt beslut om torvbrytningens förutsättningar i framtiden.

Branschföreningen Svensk torv har idag 50-talet medlemmar och företag som utvinner och hanterar torv. Torvtäkter och fabriker finns över hela landet och sysselsätter ett stort antal personer. Branschen ger idag cirka 1 200 årsarbeten i form av direkt brytning eller för entreprenörer. I Sverige är omkring 25 procent av landet täckt av torv. Trots omfattande torvbrytning räknar man med att bara cirka en promille av torvarealen skördas, bryts.

Claes Rülcker ser med oro på den rapport som nu kan komma att bli ett underlag för beslut och avgöra framtiden för torven.

– Vi är ordentligt kritiska. Om Naturvårdsverkets förslag skulle bli verklighet innebär det mycket stora konsekvenser för torvbranschen. Vi vet att torven växer till med cirka med 20 miljoner kubikmeter varje år i Sverige på orörda myrar. Av det tar vi ut tre miljoner kubikmeter som används för energiändamål och i växtodlingen. Det är alltså inte ens i närheten av tillväxttakten.

Han har även synpunkter på en förändrad beskattning av torv. Om torven i framtiden kommer att betraktas som fossil och beskattas på samma sätt som olja och kol kommer utvinningen av energitorv inte att löna sig och riskerna för nedläggningar att vara överhängande.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht kommer själv från ett område som har en större torvbrytning och känner väl till verksamhet och betydelsen för landsbygden när det gäller sysselsättning.

– Torvbruket är en del av sysselsättningen på landsbygden och betyder mycket för de gröna näringarna det kan man inte komma ifrån.

Samtidigt är det tudelat när det gäller torv och man diskuterar om torven är biobränsle eller inte.

– Vår ambition är att så mycket som möjligt skall ingå i den biobaserade ekonomin.

– Jag vill inte avfärda torven. Den betyder mycket för sysselsättningen och för vår möjlighet att komma ifrån det fossila.

Annons: