Tranås är Sveriges fårskinns-huvudstad

Textstorlek:

Att bereda och sälja sinas fårskinn blir allt mer populärt, efterfrågan är stor. För inte minst uppfödare av Gotlandsfår utgör ofta  skinnet ett större värde än köttet. Det finns egentligen bara två skinnberedare i Sverige som bereder fårskinn i industriell skala, Tranås Skinnberedning och Donnia skinn. Båda upplever efterfrågan större än tillgången på skinn i Sverige.

Annons:

Så ska du behandla skinnen inför beredning

Vi har besökt Sveriges inofficiella huvudstad för skinnberedning.

Båda företagen har egentligen sitt ursprung i anrika AB Tranås Skinnberederi som grundades 1917. Historien började dock ännu tidigare, när en körsnär började bereda skinn i Tranås i ett tält redan i början av 1900-talet.

Tranås Skinnberederi hade hundratals anställda och beredde alla typer av skinn. Både Svenska och utländska, inte minst från högvilt. Både elefanter och zebror har beretts. I mitten på 1900-talet kallades ibland Tranås Sveriges Leipzig efter den tyska skinnberedningsstaden. På 1960-talet flyttades skinnberedningen till nya lokaler vid kanalen i centrala Tranås, där det fortfarande bereds skinn.

På 70- och 80-talet minskade marknaden för skinn kraftigt. 1989 höll det inte längre. AB Tranås Skinnberederi klarade inte att ställa om, det blev konkurs. Ur ruinerna av det anrika företaget kom flera avknoppningar. I dag finns två kvar, Tranås Skinnberedning AB, som uppstod ur det gamla bolaget, och Donnia skinn.

– Vi kom till Sverige på 1980-talet från Makedonien, då hette det Jugoslavien. Pappa blev arbetslös när företaget gick i konkurs. Han insåg att det var det här han kunde och presenterade planer på att starta eget för Trygghetsrådet, som då hjälpte till, berättar Filip Ugrinovski, ett av tre syskon Ugrinovski som i dag driver Donnia Skinn AB. De

Syskonen äger varsin minoritetspost, medan pappa Tome, fortfarande är majoritetsägare. Filip är i dag VD.

Redan från början var Donnia Skinns affärsidé att bereda skinn i det som då fortfarande hette Jugoslavien. Tanken var att ta emot, sortera och kontrollera skinnen i Tranås, skicka dem på beredning, och sedan ta hem dem för kontroll, slutputs, klippning, eventuell färgning och distribution från Tranås.

– Pappa hade gott om kontakter, vi kunde språket. Kunnandet fanns där. Vi började med att bereda skinn i Slovenien.

Fram till 1999 arbetade Tome som ensamföretagare. Han beredde kanske 6-7000 skinn per år.

– Berederiet i Slovenien höll inte riktigt måttet. Efter kriget tog pappa kontakt med ett berederi i Bosnien. Det hade byggts 1983. Under kriget hade verksamheten legat nere. Lokalerna hade faktiskt använts av FN i perioder. Men 2002 var de igång och vi började anlita dem.

2005 togs nästa steg. Då gick nämligen Donnia skinn in och köpte berederiet i Bosnien, som i dag är ett helägt företag. Sedan ar verksamheten tagit fart.

– I dag är vi sju anställda här i Tranås och 30 i Bosnien. Ytterligare sju är säsongsanställda där.

Givetvis blir det en hel del resor, vi har haft fördel av att vi kan språket, även om jag snabbt fick lära mig att det är stor skillnad på Makedonska och Bosniska, menar Filip.

I dag bereder Donnia skinn 65-70 000 skin per år. Cirka 95 procent av dessa skinn är återtag. Det är alltså fårbönder runt om i landet som skickar in skinn, tar hem dem och säljer dem själva.

– Resten av skinnen säljer vi till olika industrier. Där skulle vi kunna öka rejält. Just nu ligger vår begränsning i råvarutillgången. Vi köper gärna mer råskinn. Det som eftersöks är framför allt skinn från två raser, Leicester och Gotlandsfår.

Cirka 70 procent av de skinn som bereds är också av dessa raser.

– Det är ingen tvekan om att efterfrågan ökar, antalet återtag indikerar ju att skinnen går att sälja, liksom efterfrågan att köpa, säger Filip.

Även om man bereder skinn året runt är högsäsongen sensommar höst. Vi besöker mottagningshallen det datum som är satt som sista dagen för att få sina färdiga skinn levererade innan ju. Bilar med fårägare som vill leverera rullar in. Merparten skickas dock till Tranås.

Tranås Skinnberedning AB håller till i de lokaler som gamla AB Tranås Skinnberederi fanns i. Anders Dahl är VD och relativt ny delägare.

– Jag anställdes som VD av de gamla ägarna som hade hunnit bli till åren. De ville redan då köpa. Processen tog ett par år, 2015 tog jag och ytterligare sju delägare över, berättar Anders.

Anders är utbildad skinnberedare. Men innan han började på Tranås Skinnberedning AB jobbade han med att sälja de kemikalier som används för skinnberedning.

Företaget gör all beredning, hela processen, i Tranås. Därmed är det landet enda industriella beredare som bereder i Sverige. Ett 30-tal personer arbetar i företaget.

– Vi gör hela kedjan här, från mottagning till distribution. Det är ingen tvekan om att det råder en fårskinns-boom. Vi bereder 65 000-70 000 skinn årligen. Det ökar lite varje år. Vi har cirka 7000 kunder som bereder skinn här. Även det ökar. Kundernas storlek varierar. De levererar allt från ett skinn till flera tusen. Medelkunden är dock förhållandevis liten, cirka 15 skinn.

Så ska du behandla skinnen inför beredning.

Även hos Tranås Skinnberedning dominerar leicester och gotlandsfår.

– De allra flesta skinn är av dessa raser. Vi avsätter ungefär fem procent av skinnen själva. De flesta går faktiskt till återtagskunder som fått slut på egna skinn. Vi skulle kunna öka försäljningen, men råvarutillgången bromsar. Dessutom vill vi undvika att konkurrera med våra kunder. Det finns dock en efterfrågan internationellt. Vi har faktiskt rentav exporterat Svenska skinn till fårlandet Australien.

Själva beredningen sker genom att skinnen först tvättas. Sedan läggs de i olika, bad i roterande, stora trätunnor med kemikalier, eller oljor, som gör skinnet mjukt när det torkar. Sedan vidtar torkning, klippning, kardning, sträckning och polering av skinnsidan.

– Ett sista steg är att vi kör skinnen i en roterande trumma med spån för att lockar i skinnet ska återgå.

Mycket av beredningen sker närmast hantverksmässigt, handpåläggning, det mänskliga ögat, kvalitetsbedömning, är avgörande.

– Ja det är hantverksskickligheten, människan bakom det hela, som avgör skinnens kvalitet.

En inte oväsentlig del av skinnberedningen består av att se till att rätt skinn kommer tillbaka till rätt leverantör.

– Vi har ett system där varje skinn bokförs och märks med respektive leverantör. Det blir mycket sällan fel.

Både Donnia Skinn och Tranås skinnberedning kan bereda även nöthudar. Det är dock en liten verksamhet

– Vi kanske bereder 350 till 500 nöthudar på ett år, de flesta är djurägare som bereder för eget bruk. Man kanske exempelvis vill spara skinnet efter en favorit berättar Anders Dahl.

Han menar att det finns en förklaring till att så få nötskinn bereds.

– Slakterierna tar mycket betalt för återtag av råskinnen. Det beror på att de tjänar en hel del på att sälja skinnen till läderindustrin. Det är helt enkelt en viktig del av slakteriernas inkomster.

Så ska du behandla skinnen inför beredning

Annons: