Det behöver födas fler nordsvenska fölungar

Towa Wallbom med sina nordsvenskar på gården Önnebo, nära Rönneshytta i södra Närke. "Allroundhästar som är bra på allt" säger hon.
Textstorlek:

De nordsvenska hästen, är hotad på lång sikt. Avelsmaterialet är i minsta laget och det föds för få föl. 
– Det finns en efterfrågan på nordsvenskar, en inkörd häst går alltid att sälja, problemet är att det betäcks för lite ston, föds för lite föl, säger Towa Wallbom, ordförande för Föreningen Nordsvenska hästen i Örebro län.

Annons:

 

Efter bara några års uppgång av antalet föl har det vänt neråt igen.

– Ja. 2016 föddes 249 föl i Sverige. 2015 föddes 298, 2014 202, det verkliga bottenåret var dock 2013, då det bara föddes 199 föl.

Problemet för den nordsvenska rasen delas av flera brukshästraser. Det föds få fjordföl och ardennerföl också.

– Men skillnaden är för dessa raser finns en omfattande avel i andra länder. Nordsvensken finns i princip bara i Sverige. Det finns en liten avel i Danmark och en ännu mindre i Norge.

För att trygga rasen måste nu allt blod i den minskande basen av nordsvenska gener tryggas för framtiden.

– Problemet ligger i hur aveln bedrivs numera. Förr var det vanligt att man efter fina ston tog många föl. Kanske ett vare år. Numera är det vanligt att man kanske tar ett, eller två föl.

Många ryggar nog ofta inför det arbete det innebär att bedriva aktiv hästavel. Att föda upp en häst, visa upp den på premieringar, köra in den, åka på bruksprov, kräver både arbete, engagemang och kunskap.

– De allra flesta ägnar sig nog åt hästarna, aveln som en fritidssysselsättning. Det är helt enkelt svårt att hinna med. En fin, inkörd häst går att sälja för mycket pengar. Men man får ändå kanske inte betalt för allt arbete, menar Towa.

– Någon sa att man skulle behöva ha 80-90 000 för en inkörd, premierad häst. De pengar det handlar om i dag är kanske inte ens hälften av det.

Nordsvenska rasen klövs i två delar 1964. Fram dess hade man avlat en del för att få fram Nordsvenska travhästar.

– För att bevara den Nordsvenska brukshästen gick man då åt två håll. Den svenska kallblodstravaren, där man delvis avlar på andra egenskaper föddes.

I dag köps många nordsvenskar som ridhästar, familjehästar och landskapsvårdare, menar Towa.

– Men många, kanske de allra flesta, börjar efter hand intressera sig för hästens bruksegenskaper och börjar köra. Ett problem är att det kan vara svårt att få hjälp att lära sig brukskörning. Det blir allt glesare mellan de som aktivt ägnar sig åt brukskörning. Det finns ju inte några körskolor för häst, bara ridkskolor. De naturbruksgymnasier som inriktat sig på häst ägnar sig bara åt trav.

Sverige har bevarandeansvar för nordsvensken. Man har samlat sperma efter vissa hingstar och frusit in för framtiden på Jordbruksverkets initiativ.

– Men man skulle behöva spara från alla hingstar som är godkända.

För att ett föl ska räknas i statistiken behöver modern vara införd i grundstamboken. Hingsten ska vara godskänd och premierad för avel och ha gjort bruksprov.

– Vi har gjort stoinventeringar för att se vilka stammar finns kvar. Till de som har särskilt intressanta stammar, eller avelstammar där det finns mycket få individer kvar har vi skickat ut brev där vi uppmuntrar ägarna att betäcka sina ston.

– Jordbruksverket har också beviljat ett fölstöd. När man genomgått några olika enklare körprov och fått fölet stamboksfört vid tre års ålder får man en liten uppmuntran, 1575 kronor.

Det finns också några andra stöd att hämta för de som ägnar sig åt aktiv avel, men det rör sig mest om uppmuntran, inga stora pengar.

Föreningen Nordsvenska hästen har också lagt en del resurser på marknadsföring för att öka intresset för rasen och därmed får fler att betäcka och få fram fler föl.

Fakta:

Exakt hur många nordsvenska hästar det finns i Sverige är inte helt klart. Men cirka 2000 ston är stamboksförda och alltså godkända för avel. Det finns ett hundratal godkända avelhingstar. Det är de stamboksförda och rpemierade hästarna som är intressanta för aveln. Det är där man har koll på att det vekrligen är rena stammar som inte korsats med andra raser exmepelvis.
Den stora mängden Nordsvenkar stamboksförts inte. Enligt Hästavlesförbundets Blå databas finns cirka 20 000 nordsvenskar.
– Men jag tror det finns rätt många döda hästar med där. Jag gissar på att det finns cirka 10 000, säger Towa Wallbom.
Annons: