Nordens största ulltvätt

Textstorlek:

Trots att det årligen produceras mängder med ull importeras den ull som används ofta från exmepelvis Nya Zeeland. Allt medan Svenska fårbönder ofta slänger ullen. Det finns spinnerier som tar emot ull, men i liten skala och bara av vissa raser. På Gotland finns sedan ett år ett ulltvätteri med målet att ingen ull ska slängas.

Annons:

När Hans Bulthuis och Jenny Andersson lämnade Halland och flyttade till Gotland insåg de snabbt att det fanns gott om utrymme på den nya gården.

– Vi köpte gården Stenstugu, som varit SLU:s försöksgård fram till 2010. Här finns gott om hus och maskinhallar som behövde fyllas. Vi började med att starta Bed & Breakfeast och såg sedan tiden an och hoppades något skulle uppenbara sig. Vi började fundera på vad som fanns omkring oss. Gotland är ju ett område med mycket lammuppfödning. Allt med ull var väl redan gjort, trodde vi.

Det visade sig vara precis tvärt om. Det finns förvisso spinnerier som köper ull i mindre mängder och tvättar själva runt om i Sverige. Men den stora volymen ull används inte. Tvärt om utgör den ofta ett problem när lammproducenter klipper sina tackor. Mycket slängs bort. Ett avfallsproblem.

– Det gäller inte minst ullen från de korsningstackor som ofta utgör basen i besättningar som hålls för köttproduktion. Vi började med att utreda huruvida man kunde använda ull som isolering i byggmaterial.

Paret funderade kring någon form av prefabricerade byggelement av lera och ull som exempel.

– Men snart insåg vi att det kanske är svårt att få ner priset så långt att man kan konkurrera med exempelvis cellousa. Man behöver nämligen tvätta bort ullfettet för att använda ullen till isolering, eller byggmaterial. Har man gjort det kan man lika gärna sälja den till något som betalar bättre, möbelindustri exempelvis.

Hans och Jenny upptäckte snart att det inte finns någon storskalig industri som tvättar ull, i hela Norden.

– De som tvättar ull, exempelvis spinnerier, gör det i liten skala, för den egna produktionen, kanske ett par ton om året. Den storskaliga ulltvätten sker i Storbritannien och Belgien Känns inget vidare att vi importera, medan en fantastisk råvara går till spillo här hemma. Jag har själv sysslat med ull, spunnit en del exempelvis och vet att ullens egenskaper är otroliga. Vi bestämde oss för att vi ville bygga ulltvätteri.

Ett problem visade sig vara att det var svårt att hitta utrustning för den skala paret tänkt sig.

– Vi letade på nätet och hittade bara storskalig utrustning för industrier som kanske tvättar 25 ton per dygn. Vi ville hamna på en mellannivå. Betydligt mer än två ton per år, men inte flera tusen ton. Det produceras cirka 100 ton ull här på Gotland, per år, den vill vi tvätta.

Lösningen uppenbarade sig 2013, i Spanien.

– Där hittade vi ett tvätteri som man sa hade en kapacitet på cirka fem ton om dagen.

Paret köpte helt enkelt hela utrustningen och startade sedan företaget Ullkontoret. Hans åkte ner och monterade ner maskinerna själv. Det blev tre långtradare med utrustning.

– Väl hemma tog det tre år att få upp allt. Vi behövde göra, elinstallationer, reparera och måla upp maskinerna och ordna vattenförsörjningen exempelvis.

Det går åt en del vatten när man tvättar ull nämligen. På Gotland finns dåligt med grundvatten, dessutom är det kalkhaltigt, vilket är ett problem.

– Vi har mycket stora tak. Vi byggde ett system där vi samlar regnvatten. Både i tankar och en damm.

Målet är att ingen ull på Gotland ska slängas.

– Vi kanske som mest kan komma upp i 2,5 ton per dygn. Det är lagom. Sedan måste man ändå byta vatten i de fem tvättkaren. Vi ska tvätta i en period på våren och en på hösten. Denna sommar kör vi parallellt med B&B-verksamheten, men så ska det inte bli fortsättningsvis.

En del ull säljs vi en webbplats och en gårdsbutik till Gotländska hantverkare. Annat säljs till industrier som exempelvis tillverkar plädar och möbelstoppning.

– Vi tvättar i stor skala. Det gör att vi är beroende av lite större kunder. Hantverkare är viktiga, men volymen behövs.

Att så stor volym importeras beror givetvis på priset.

– Men vi hamnar inte så mycket högre än att vi tror att vi kommer att kunna konkurrera. Vi levererar hög kvalitet och dessutom svenskproducerat. Men lite dyrare än import blir vi. Men vi köper å andra sidan all slags ull.

– Här på Gotland är det kanske två tredjedelar ull frän Gotlandsfår och resten vitull från korsningsfår.

En tiondel av den ull som Ullkontoret köper är för skitig och förorenad av växtdelar att den ska kunna tvättas någorlunda rationellt.

– Där utreder vi alternativanvändning. Målet är ju att även sådan ull ska kunna komma till användnig på något sätt.

Annons: