Det viktiga täckdiket

Textstorlek:

Hösten är täckdikningssäsong. För täckdikaren Steew Cederström på företaget Närke Täckdikning AB innebär de senaste årens torka att arbetsförhållandena är bra. Samtidigt gör det att det blir lite mindre jobb.

Annons:

 

– Även om de flesta givetvis planerar täckdikningen är det vanligt att man ringer och vill ha hjälp akut regniga höstar, vilket är en rätt dålig idé, säger Steew och hoppar ner för att ansluta en slang till den grova stammen.

Själva dikena drar Steew med den stora kedjegrävaren av märken Mastenbroek. Men anslutningarna kräver både en mindre vanlig grävare, och till sist, lite handgrävning med spade.

– När jag började med det här 2012 var det ett regnigt år. Folk hörde av sig nästan i panik när det stod vatten på åkrarna. Vi jobbade under rejält blöta förhållanden, ofta i växande gröda.

Även om man kan se märkbar effekt rätt snabbt tar det tid innan ett täckdikningsystem gör full effekt.

– Det är betydligt bättre att ha färdiga täckdiken när regnet kommer än göra dem när det redan regnar.

Steew var tidigare i flis-branschen. Skogsbolaget som var huvudkund gick dock i konkurs.

– Då gällde det att anpassa sig sälja flismaskinerna och gå vidare.

Vi träffar Steew på det slättliknande området utanför Hallsberg som kallas Rala.

– Här dikar vi med 16 meter mellan täckdikena. Men det varierar. På de riktigt styva lerorna kan det bli 10 meter.

Kedjegrävaren är tillverkad i Storbritannien, namnet antyder Nederländerna.

– Det stämmer, det var ett familjeföretag som grenade sig. En gren hamnade i Storbritannien

Maskinen styr helt och hållet efter GPS. Både djuphållningen, mätningen och riktningen på dikena styrs med GPS. Systemet är en sammanvägning av flera satellit-system samt en mark-basstation Steew har med sig.

– Det går till så att jag, med samma dataenhet som sitter i maskinen åker runt med en fyrhjuling och mäter in skiftena. Jag tar med mig enheten hem, ritar en karta över hur täckdikessystemet ska se ut med datorn.

Sedan överförs det till maskinen som sedan navigerar efter det. Den både gräver, styr och nivelerar automatiskt, även om allt kräver övervakning.

– Man ska ju eftersträva 2-3 promilles lutning. Men ibland är landskapet så flackt att det blir svårt, ute på Kvissmaren vid Hjälmaren exempelvis. Sedan ska ju helst inte täckdikena gå i plöjriktningen om det går att undvika. Man brukar lägga sig på minst 70 centimeters djup.

Ovanpå slangen som maskinen lägger ut blir det 4-8 centimeter grus, beroende på vad kunden vill ha. Gruset läggs ner i en stor tratt på kedjegrävaren, från en specialbyggd vagn.

– Ofta håller gården med en person som kör traktorn med grusvagnen och hämtar grus. I dag är det Marcus som är inhyrd för att hjälpa till. Vi lägger igen brunnarna där själva täckdikena, eller sugledninganra som vi säger ansluter. Men jordbrukaren själv lägger oftast igen själva dikena. Bäst går det om man använde en traktor med frontmonterat snöblad. Då går det fort.

Steew rekommenderar att man väntar någon vecka med att lägga igen diket.

– Då kommer det att fungera bättre sedan.

Täckdiken är troligen en av de större investeringar en jordbrukare gör på sin åkermark. Det är viktigt att det blir rätt så livslängden ökar.

– På vissa marker slammar slangarna igen snabbt. Värst på sand. På mullmark får man fällningar som skapar problem. Generellt sett finns oerhört mycket eftersatt täckdikning. Det finns jobb. Men någon måste betala för det, menar Steew.

– Ofta kör vi på gamla tegeltäckdiken. Det är ju säkert 50-60 år sedan man slutade använda dem. Mycket mark har inte täckdikats sedan dess. Men det behöver inte vara fel. Ofta var man mycket nogrann när man grävde dessa diken. har bara rören legat stilla fungerar de ofta fortfarande. Jag har hittat fullt fungerande tegeltäckdiken från 1910-20-talet.

Steew menar att täckdikenas utlopp, ögonen, och de diken som ska föra bort vattnet är lika viktiga som dikena.

– Får man inte bort vattnet fungerar det inte ändå.

Det går i princip aldrig att återanvända gamla system.

– Nej, inte mer än om vi exempelvis ansluter ett gammalt system på ett annat skifte.

Vad täckdikning kostar beror lite på vad kunden vill ha.

– Grovleken på slangen, mängden grus och hur tätt vi dikar avgör priset. Stenar kan också ställa till problem. Kostnaden brukar pendla mellan 16 000 – 22 000 kronor per hektar.

Täckdiken tillhör de saker som inte kräver tillstånd.

– Nej, det är en frihet under ansvar. Inte alls samma regelverk som exempelvis diken i skogsmark.

Annons: