Lätt att gå vilse i fiberdjungeln

Textstorlek:

I den avreglerade marknaden för bredband har landsbygden plötsligt blivit intressant. Allt från gamla vanliga Telia till olika riskkapitalbolag tävlar nu om att erbjuda, kontraktera, boende på landsbygden för en snabb fiberanslutning. 

Trots det finns risken att man blir helt utan fiber.

Annons:

 

Ni har nog sett dem, de där skyltarna som dyker upp vid tomtgränsen över allt på landsbygden.

Bakgrunden är att de så kallade kanaliseringsstöden, för nedgrävning av fiberledningar tidigare byggde på ett engagemang från de boende, exempelvis via ett byalag eller en vägförening. Så blev det möjligt för kommuner att vara med och söka stöden. Efter hand avreglerades det hela så att det blev fritt fram även för privata aktörer.

De första erbjudandena från olika företag som erbjöd fiberanslutning började komma ut till landsbygdskunder förra våren. IP Only, och Telia var bland de första. Många blev glada att få ett erbjudande. För första gången erbjöd någon fiber, utan att man behöver engagera sig och jobba ideellt i en förening.

På många platser har det fungerat. Det har skett en naturlig uppdelning i olika områden. Men det förekommer att boende på landsbygden fått erbjudanden från ända upp till fem aktörer.

– Det är där det kan bli problem. Den bistra sanningen är att det på sådana platser finns en stor risk att det slutar med att det inte blir någon fiber överhuvudtaget, menar Bengt Larsson, som jobbat med bredbandsfrågor i många år på Länsstyrelsen i Örebro.

För att få lönsamhet i ett bredbandsprojekt så behöver ett bolag cirka 60 procent av alla boende i ett område för att kunna dra igång. Det upplyser man också oftast om . Men så kommer fler erbjudanden ut vid samma tid i samma område.

Många skriver då under utan att fundera så mycket över konsekvenserna, eller kommunicera med sina grannar. Ofta läggs även ett sista datum för att skriva på in som ett argument.

När det så står klart att man i samma område hamnat i en situation där kanske en tredjedel valt ett bolag, en tredje del ett annat och yttlerigare en tredjedel valt ett annat, så kommer ingen att kunna bygga, eftersom man inte fått ihop 60 procent av de boende.

– Så kan det bli. Vi vet att det redan hänt på några platser i landet, det är det värsta scenariot. I andra fall vet vi att processen fördröjs, grävningen dröjer, för att det finns flera aktörer i området och man inte kan enas.

Det finns ingen reglering från kommunal, eller statlig sida. Att det ska finnas fiber är ju inte på samma sätt ett reglerat ansvar, som exempelvis telefon, fortsätter Bengt.

Vad är då Bengts råd?

– Det bästa, eller egentligen enda man kan göra, är att helt enkelt samla ihop till ett stort möte med folk i området. diskutera och se till att man väljer samma leverantör. Då ökar chanserna för att få till ett bra fiberprojekt i området.

I Täby utanför Örebro finns en bygata där det nu sitter skyltar från två olika aktörer, dessutom är det kommunala bolaget, Örebro stadsnät, aktiva i området. Även Eon lägger fiber i samband med nedgrävning av elkabel. Många har fått flera erbjudanden. Situationen är rörig och svår att överblicka.

– Vi fick erbjudandet i fjol, från Stadsnätsbolaget. Vi blev glada eftersom vi efterfrågat fiber länge. Telia har slutat underhålla telekabeln hit, vi är hänvisade till mobilt bredband, som fungerar sådär, säger Helena Zeiloth. Hon driver ett av landets största stuterier, hon servar hundratals hästägare med sina hingstar och har verksamhet över hela Europa, fyra heltidsanställda.

– Det gör att nätet måste fungera, det upplever vi att det inte gör. Man verkar ha gjort något slags uppdelning emellan sig här, vi fick bara ett erbjudande. Men än har inget hänt, det har inte kommit någon mer information. Projektet skulle varit igång i oktober. I dagsläget vet vi inte om det verkligen blir fiber här. Vi kan bara hoppas.

Helena efterlyser ordning, styrning.

– Jag är företagare och generellt för valfrihet. Men det här är en så viktig fråga att det nog borde regleras på något sätt. Det är inte bra om företag bara kommer och hugger för att vara först och att det sedan riskerar att inte bli något. Lagstiftningen har inte hängt med.

Bengt Larsson menar att ett problem är att folk inte riktigt förstår hur det fungerar, informationen har inte varit särskilt tydlig.

Det ha bara kommit erbjudanden, utan mer förklaring om hur det fungerar. Situationen är komplex, rörig, på många ställen.

– Jag tror det här behöver rätas till om vi ska nå målen att alla, även på landsbygden ska ha tillgång tilll fiber. Det finns en utredning, ett förslag, som vill göra det system vi tidigare hade här i Örebro län, till lag. Det innebär att bredbandsprojekten hanteras via länstyrelsen, kommunerna och det lokala initiativet, det fungerade bra här i länet, avslutar Bengt.

Annons: