Intensiv odling om man vill binda mer kol

Textstorlek:

Jordbruket behöver binda mer kol i marken. Det räcker inte att minska utsläppen. Ökad kolinlagring innebär högre mulhalt, men också bättre skörd och mer miljönytta. Men hur kommer vi dit? Det var temat på ett seminarium på KSLA, Kungliga Skogs- och lantbruksakademien nyligen.

Annons:

Vi har rätt hög mullhalt i våra jordar i Sverige. Till skillnad från stora delar av världen ökar dessutom mullhalten i våra jordar, åtminstone om man ser till snittet. Sämst ser det ut på de stora odlingsområdena i Östra Europa, bäst i Skottland.

– Men det innebär ändå inte att det åtgärder inte behövs, att vi har ökande mullhalter i Sverige beror på en allt större andel vall. trots färre mjölkkor odlas vall på nästan halva vår jordbruksareal. Det har sin förklaring i allt fler hästar, menade Katarina Hedlund, professor vid Lunds universitet.

– Där vi odlar spannmål sjunker tyvärr ofta mullhalten successivt fortfarande, med skördeminskningar som följd. Där krävs allt högre insatser för att hålla skördenivåerna.

Att binda kol och därmed öka mullhalten är svårt med konventionella jordbruksmetoder som vi använder i dag. Ändå finns allt att vinna. Mindre klimatpåverkan, bättre produktion tack vare mer näring, bättre vattenföring, bättre tålighet mot både torka och extrema regn. Mer mull motverkar också packning.

– Plöjningsfri odling förbättrar läget, det gör även reducerad plöjning. Det behövs mykorhizasvampar i jorden som kan samverka med växternas rötter för kolinlagring. Ju mindre dessa störs, desto bättre. Men det räcker inte med att sluta plöja för att öka mullhalten, det behövs fler faktorer.

– Vi vet att flerårig vall är ett bra sätt att öka kolinlagring och mullhalt. Vi vet också att biogödsel, antingen från kreatur eller exempelvis biogasproduktion, ökar kolinlagringen i jorden. Här måste man dock tänka sig för, eftersom biogödsel även kan orsaka läckage. En varierad växtföljd med fånggrödor fungerar också bra.

Med reducerad bearbetning blir det kvar mer rötter i marken. Det är troligvis viktigare än skörderester, exempelvis halm, som lämnas på jorden.

Thomas Kätterer Professor på SLU säger så här:

– Produktionen är också en viktig faktor. Ju mer det växer på marken, ju mer kol lagrar man in, desto mer mullhalt blir det. Vill dra ner kol i jorden, binda koldioxid, ska vi ha intensivt jordbruk, där vi utnyttjar marken så mycket det går.

Att odla mer extensivt. Att som i det ekologiska jordbruket, använda mer areal för att producera mindre tror inte Kätterer på.

– Nej, inte om vi vill förbättra jorden, binda mer kol till jorden. Det ekologiska jordbruket kräver betydlig mer bearbetning ä konventionellt jordbruk, mer körning, mer störningar på jorden, mindre rötter, mindre svampmycel Det utarmar på sikt jorden, menar Thomas Kätterer.

Men det är inte så enkelt att säga att man är i land genom att plöja mindre. Olika jordar påverkas olika. I Tyskland har man exempelvis, gjort försök på vissa hedmarker med extrem djupplöjning, ner till en meter. Det har ökat kolinlagringen dramatiskt. Man har helt enkelt där vänt ner organiskt material i jorden.

– Man kan inte generalisera, platsen förutsättningar avgör. Vi vet att gödsel och hur vi bearbetar påverkar, men ofta rätt ytligt, 15 centimeter. Vi vet också att det tar tid att återskapa mullhalt i jorden.

Från Gårsdstånga Nygård, strax utanför Lund kom Gustaf Ramel för att berätta om hur man odlar gården.

– Jag odlar 200 hektar ekologiskt, också 700 hektar miljövänligt säger han.

Man slutade plöja på gården 2004, men på den ekologiska odlingen fungerar inte det. Där är man tillbaka i gamla spår, med plogen. På övrig mark används en metod Gustaf kallar ”Conservation Agriculture”. Det går ut på att jorden ska vara så orörd som möjligt. Reducerad jordbearbetning, ordnad växtföljd och mellangrödor som täcker marken året runt är centrala delar.

– Nyckeln är så lite bearbetning som möjligt och varierad femårig växtföljd. Det är vårgrödor, höstraps och höstvete. Målet är att jorden alltid ska vara täckt. därför sår vi olika täckgrödor, mellangrödor men inte oljerätticka, som vi har dåliga erfarenheter av. Den ökar sjukdomstrycket. Han menar att fler sådan grödor skulle vara tillåtna i EU-systemet. I dag tillåts endast rajsgräs och just oljerätticka.

Fasta körspår, för alla maskiner, används. Round up- besprutning är en aktiv del i jordbruket. Ofta kultiverar man inte efter skörd utan sprutar istället för att sedan så direkt i stubben.

– Det var när vi började så på det sätter vi såg ett klart förbättrat mikroliv i jorden. En förändring som är så pass dramatiskt att den nästan måste uppleva, menar Gustaf

Han menar att man måste börja diskutera och ifrågasätta vad som är hållbart och inte.

– I vår ekologiska odling utarmar vi jorden. Redan innan såbädden är färdig har vi kört tre gånger. Vi vräker ut bränsle. I vår andra odling kör vi bara en bråkdel, släpper ut mindre koldioxid, binder mer kol, förbättrar mikrolivet i jorden, ökar skördarna och mullhalten. Ändå anses det mindre hållbart i debatten, för att vi använder Round up.

– Han visar en bild på öppen jord, Det är välbearbetat, plöjt, harvat och sått. Mull-lagret blåser omkring i luften.

– Här flyger det vi ska odla i ut på cykelbanan. Det gör ont i mig.

Annons: