Kommunen vill växa – men inte av livsmedelsproduktion

Textstorlek:

För en dryg månad sedan la Kumla kommun ut ett förslag till ny översiktsplan för samråd. För jordbrukarna området runt byn Via, söder om Kumla, blev det en chock. Deras mark, som kan vara den bästa för jordbruksproduktion i kommunen, är nämligen inritad för utbyggnad av logistik och industriområden. Det rör sig om 300 hektar där kommunen vill se logistikföretag och industrier.

Annons:

Läs även: Bästa marken stryker med när kommuner vill växa.

– För oss oss är det slutet. Precis hela vår gård, allt vi odlar, 60 hektar, är med i översiktsplanen, säger Anna-Lena Johansson.

– Våra döttrar har utbildat sig inom jordbruk och såg en framtid här, att ta över i någon form, utveckla.

Bakgrunden är att Kumla kommun vill växa, och växer. När man förtätar med bostäder närmare centrum, någon dryg kilometer från det här området, vill man flytta ut industrier och annat. Planen ligger ute på samråd fram till juni. Beslut tidigast 2019.

– Det här är ett logistiskt bra område, nära motorvägen och riksväg 52. Från politiskt håll har vi fått riktlinjer om att det är just mark för logistik och industri det finns efterfrågan på, säger Klara Ågren, projektledare för översiktsplanen.

I området finns förutom familjen Johanssons gårdar Sången och Byrsta, där det bedrivs spannmålsodling, också Järsjö gård. Där driver familjen Gustafsson svinproduktion.

– Vi föder upp cirka 10 500 slaktsvin per år. Med mig är vi fyra anställda och någon mer under säsong. Mer än 100 hektar av vår mark finns med i den här översiktsplanen. Det här kommer inte hända. Gården är inte till salu. Det var min farfars farfar som började bygga upp det här som vi i senare generationer sedan förvaltat och utvecklat. Många personers livsverk. Det är inget som ska gå till spillo i en vilsekommen planprocess i en kommun med storhetsambitioner, vi kommer kämpa säger Göran Gustavsson.

– Totalt bor mer än 100 personer här. Folk som investerat, rustat och byggt hus, som nu blir värdelösa. Till vilken nytta? Jag tror inte de vet vad det gör, säger han.

Bara en knapp kilometer norrut från platsen finns gott om betydligt sämre jordbruksmark, närmare själva Kumla, i dag EU-träda, energiskog och liknande. Det området är inte alls inritat översiktsplanen.

Projektledaren Klara Ågren säger så här:

– Hur menar du då? Vi kände inte till att viss mark har ett högre produktionsvärde. Det är ingenting man tar hänsyn till i en planprocess av det här slaget.

Känner du inte till att ni nu vill bebygga den mark i Kumla kommun som lämpar sig allra bäst för produktion av humangrödor, som vete och raps?

– Det gör jag inte, och jag menar inte att det ska påverka planprocessen.

Ågren säger sig inte heller känna till att flera företag är verksamma i området som nu är inritat

Kumla kommun och alla andra tolv kommuner i Örebro län beslutade i mars om en regional utvecklingsstrategi. I denna finns bland annat tydliga mål om regeringens livsmedelsstrategi med. Det står bland annat att alla länets kommuner ska se till att inte bara bevara odlingsbar åkermark utan öka ut den. För en ökad produktion av livsmedel.

– Har vi skrivit på den? Det kände jag inte till, säger Klara Ågren.

Katarina Hansson, kommunalråd, (s) säger så här:

– Kumla är en av tolv kommuner som tagit fram utvecklingsstrategin. Det är inte helt givet att just vår kommun ska bevara och utveckla åkermark, även om vi ska ta vår del av ansvaret. Vi är en kommun som vill växa och fortsätta locka till oss etableringar. Då behövs mer mark.

Hansson vill dock tona ner oron inför planförslaget.

– Det är just ett förslag. Vi ska ta in synpunkter, åsikter under året. Beslut tar vi om först ett år.

Samtidigt betonar hon att det inte finns särskilt mycket mer mark i kommunen som är aktuell.

I miljöbalken står att läsa att man inte ska bygga på odlingsbar mark om det inte finns ett väsentligt samhällsekonomiskt intresse som överstiger odlingsvärdet.

Finns det någon beräkning där ni visar att det samhällsekonomiska värdet av logistikföretag på den här marken överskrider produktionsvärdet, livsmedelsproduktionen, på den här marken?

– Nej det har inte gjorts någon sådan beräkning, vi har fått politiska signaler på att det är logistik och industri som behövs, säger Klara Ågren.

– Att en kommun växer och utvecklas är viktigt ur samhällsekonomisk synpunkt, menar Katarina Hansson.

Kommunen finns ett par områden redan där man ser framtida utveckling, där också kommunen redan äger nästan all mark. Det är dels området runt Kvarntorp, där man förr utvann olja ur skiffer samt runt Brändåsen, där grannkommunen Hallsberg redan bygger ett logisitkområde.

– Där måste vi göra fördjupade utredningar innan vi kan gå vidare. Kvarntorp är exempelvis svårt miljöförstört. Därför har vi valt att ta med även den här åkermarken där man snabbare skulle kunna komma igång och bygga, säger Klara Ågren.

Sverigedemokraterna och centerpartiet tillhör de som är kritiska mot planförslaget.

– Det här kommer inte hända om vi i centerpartiet får råda. Det finns redan en översiktsplan, från 2011. Där har vi ritat in industriell expansion i norra delen av Kumla. Där finns gott om mark. Man kan inte köra över boende och befintliga företag bara för att kortsiktigt konkurrera med andra kommuner om att få logistikgföretag etablera sig här. Vi är en för liten kommun för sådant, säger Jan Engman, (c).

Läs även: Bästa marken stryker med när kommuner vill växa.

Annons: