Slaktköer i har varit ett problem länge nu. De stora slakterierna vill inte slakta sönder marknaden genom att slakta för mycket djur. Närkes slakteri lite utanför Örebro kör så mycket kapaciteten räcker till, och lite till, enligt en av delägarna, Mats Larsson. Nu vill man satsa både på nytt slakteri och nytt styckeri.
– Vi har trådar ut för att få in ett kostnadsförslag på nya byggnader. Jag skulle vilja påstå att det som nu avgör huruvida vi kommer att satsa är det här med finansieringen, om någon av bankerna vill låna ut pengar till investeringen, det är ju tyvärr långt ifrån säkert numera, säger Mats Larsson. Mats äger 70 procent slakterikoncernen och kompanjonen, Göran Björklund äger 30 procent.
– Vi kalkylerar med at vi ska kunna ro i land investeringen med nuvarande volym. Men tanken är att vi ska kunna slakta dubbelt så mycket som vi gör i dag i de nya lokalerna, på det sätter är vi inte fast med att vi måste växa för att klara oss, även om det är målet.
I koncernen ingår också styckeriet Närkekött i Kumla där en stor del av de slaktade djuren förädlas.
– Vi kollade efter möjligheten att byta lokaler, eventuellt bygga nytt för styckningen någonstans i Kumla. Men vi har landat i att det istället är vettigare och mer kostnadseffektivt att flytta hit styckningen. Tanken är då att det gamla slakteriet ska byggas om och bli styckeri. Då spar vi in de cirka två miljoner som transporten av helfall mellan slakteriet och Kumla kostar per år.
Närkes slakteri slaktar djur från hela Mellansverige och har en nyckelroll för mycket gårdsförsäljning och liknande eftersom man var tidigt ute med att erbjuda samarbeten och återtag för lokal gårdsförsäljning.
Totalt, med slakt och styckning är det cirka 60 anställda i koncernen.
– Det senaste tillskottet i verksamheten kom vid årsskiftet. Då tog vi över en en häststyckningslinje på slakthusområdet i Stockholm. Den hade ägts och drivits av Gustafskorv AB. Det passade bra för oss att ta in den i verksamheten. Vi har ju en linje för att slakta häst här. Man vill dessutom gärna skilja stycknig av häst från annan styckning.
Mats funderar lite över hur framtiden kommer att se ut.
– Jag börjar närma mig den ålder när man måste fundera på hur det kommer se ut efter mig. Jag har ingen självklar arvtagare, som vill hoppa in och ta över det här. Även om vi inte precis längre kan titulera oss litet slakteri är vi fortfarande inget stort företag. Det här innebär mycket och hårt jobb med rätt blygsamma intäkter. Få är villiga till det i dag.
Mats kastar ur sig en tanke som skavt ett tag.
– Jag vet ju att många djurbönder är beroende av det vi gör. inte minst de som på olika sätt tar återtag för egen försäljning. Slakten i Sverige domineras av ett fåtal stora företag. Slakteriföreningen, den bondeägda slakten är borta sedan länge. Kanske är det dags för jordbrukare i Mellansverige att åter slå sig i ihop i en ny ekonomisk förening och ta över det här. Man kan naturligtvis skoja om det som en galen tanke, men det är något att fundera på.
Mats kommenterar de relativt höga slaktpriser som fortfarande råder så här:
– Än så länge verkar balansen mellan efterfrågan och marknad fungera. Men med växande köer kommer kraven på de stora att öka takten. Då finns alltid en risk att man slaktar för mycket så det uppstår en överskottssituation. Förstår de som står i kö. Men det vore inget vidare med kraftigt sänkta priser nu, när fodret kostat så mycket. Vi kör redan för fullt här, avslutar han.