Det har pratats mycket om klimatförändringar. Det kommer bli varmare och har redan blivit det. Men hur kommer det egentligen att påverka? Vad händer i exempel Örebro län. Vad blir den stora skillnaden om kanske 70 år?– Frågan är inte om, det vet vi. Nu måste vi fundera på hur det påverkar oss, säger Kjell Lund från SMHI.
Under Hindersmässan i Örebro för någon månad sedan ordnade LRF något de kallade en framtidsmässa, med bland annat korta föredrag.
– Vi hoppas det här ska bli en ny tradition. Även om det blev lite glest med besökarna första gången sa LRF:s regionordförande, Per Willén Askersund.
Ett av inslagen var ett föredrag av Kjell Lund och Johan Litsmark. Kjell är meterolog och är produktchef för den avdelning på SMHI som jobbar mot jordbruk och skogsbruk. Johan är naturskadeexpert med inriktning på jordbruk- och skogsbruk på Länsförsäkringar.
– När man talar om klimat och väder måste man skilja på begreppen. Väder är det som avgör om jag ska ta med paraplyet. Vädret var det som gjorde att det blev en mycket torr sommar förra året. Våder är faktiskt i praktiken svårt att förutse mer än några dagar framåt med exakthet. Klimat är det längre perspektivet, utvecklingen under lång tid. Det är faktiskt lättare för oss att förutse väder genom att titta på ånga serier, kanske 30-40 år, än att göra en prognos som sträcker sig längre än fem dagar utifrån väderobservationer, säger Kjell.
Kjell menar att när man tittar på längre mätserier är det ingen tvekan om att klimatet är på väg att förändras och har gjort det.
– Nej, vi har sett det här under många många år. Det blir varmare. Vi talar inte längre om klimatförändring utan anpassning. för varmare kommer det är bli. Frågan är hur mycket varmare det blir.
Meterologerna utgår från två scenarior. Ett där utsläppen av koldioxid kulminerar vid 2040, att jordens folkmängd stannar runt 9 miljarder. Att jordens länder genomför kraftfulla klimatåtgärder och kanske får ett samhälle som rentav är minskar koldioxiden i atmosfären.
– Då blir det någonstans runt 3.5- 5,5 grader varmare utslaget på hela världen, låt oss säga runt 2070.
Men om vi fortsätter som vi gör. Koldioxidutläppen fortsätter öka för att på sikt tredubblas. jordens folkmängd överstiger 10 miljarder och inga större klimatåtgärder görs globalt, då blir höjningen av medeltemperaturen troligen 4,5 till 8,5 grader i världen.
– Dessvärre ser mycket ut att gå mot det värre scenariot just nu. Ute vi världen får det givetvis oerhört dramatiska, oöverskådliga effekter. Men här i Närke då, hur ser det ut 2070?
Troligtvis tre till fem grader högre medeltemperatur utslaget på ett år. På vintern blir medeltemperaturen fyra till sex grader grader högre.
– Det låter kanske inte så dramatiskt. Men i praktiken innebär det att dyngsmedeltmeperaturen vintertid kommer ligga en bit över nollan. Frost, snö, is kommer nog tillhöra undantagen. Det kommer också påverka vegetationsperioden dramatiskt, Den kommer bli mellan 40 och 75 dagar längre.
Det kan låta som en dröm för många som odlar. Men vi vet inte hur det påverkar våra grödor. Kan vi ens odla det vi gör? Träd kommer behålla löven betydligt längre, växa mer.
På årsbas kommer det bli 15- 25 procent nederbörd. Den kommer att komma mer ojämnt, mestadels på vintern.
Den maximala dygnsnederbörden kommer öka med 20 procent. Alltså fler skyfall. På sommaren däremot, kommer det bli varmare och torrare.
– Ja. I dag blir det i snitt 10 riktigt torra dagar per år. Då kommer det att vara kanske 40 i snitt, Fler somrar som den som precis gick med andra ord. Men det blir också fler översvämningar, mer extremväder.
Både Johan och Kjell poängterar att det inte är frågan om rena gissningar.
– Nej, vi har sett det här länge. Det är så att säga bara att förlänga kurvan. Den går uppåt. Frågan är om vi kan bromsa utvecklingen. Hejda den kommer vi inte kunna, Låt oss säga att det här scenariot inträffar mellan 2069 och 2099. säger Kjell Lund.
Johan Litsmark inflikar:
– Det kan låta som lång tid. Men i själva verket kommer det går fort om man jämför klimatutvecklingen historiskt. För skogsbruket ligger ju det här inom omloppstiden för de träd man planterar nu. Kanske borde de som planterar titta på vilka träd som växer exempelvis nere i södra Tyskland.
Jordbruket måste fundera på vilka grödor man ska odla.
– Ja. Markavvattning, fungerande dränering kommer bli viktigt, men också att lagra vatten, bygga dammar. Redan i somras såg vi att de som lagrade vatten där det var som torrast hade nytta av det. Vi kommer vattna allt fler grödor, tror Johan Litsmark.