Vad är rätt och fel när det gäller utfodring av hästar? Få områden styrs så mycket av trender och åsikter. Den här vintern har många fått problem, eftersom hästägare ofta tvingas köpa grovfoder av leverantörer man inte är van vid på grund av torkan.– Precis som för alla gräsätare är ett bra grovfoder basen. Även en högpresterande häst kan ibland klara sig på uteslutande grovfoder och mineraler, menar Eva Dahlström, oberoende foderrådgivare.
Eva Dahlström har under många år jobbat som oberoende foderrådgivare för hästfolk och lantbruk sedan 1982. Hon har alltid haft egna hästar. När hon var ung bodde hon i Florida där hon red och tränade galopp-hästar. Hästengagemanget har bland annat visat sig genom att hon och mannen Per skaffat travhästar, inte så mycket för de var intresserade av trav.
– Jag hade redan då kunder inom travsport. Jag ville skaffa privat erfarenhet av att utfodra travhästar, för att kunna ge bättre råd. Sedan har det fortsatt, i dag har vi två travhästar som inhysta hos en travtränanere, berättar Eva.
Hon har en betal-telefonlinje dit man kan ringa för att få foderråd, foderstat, men håller också föreläsningar om utfodring.
– En viktig start för all utfodring är en grovfoderanalys. De flesta som odlar grovfoder för hästtfolk tillhandahåller analyser på det som säljs. Det här året florerar dock många foderförsäljare som inte är vana. Då kan det vara bra att göra en egen analys.
Eva menar att många hästägare beställer en alldeles för avancerad foderanalays. Det kostar onödiga pengar och skapar förvirring. Bättre då att göra fler analyser.
– Ta prov på flera ställen i en bunt, inte bara strån, utan var noga med att bladen kommer med. Det är i bladen som den mesta näringen sitter.
Man bör analysera energi, protein och makromineralerna kalk, fosfor och magnesium.
Många undrar också om man ska ta en sockeranalys.
– Det behövs bara om man känner oro för att hästen kanske har lätt att lägga på sig och eventuellt håller på att utveckla insulinresistens.
Har man ett näringsrikt grovfoder så menar Eva att det faktiskt räcker med bara grovfoder och mineraler för det flesta hästar.
– Jag har gjort foderstater på flera högpresterande hästar, inom exempelvis trav, som äter mest grovfoder, mineraler och bara något kilo av ett kompletterande kraftfoder. Många gånger då extra proteinfoder, eftersom grovfoder ibland kan ha för låga proteinvärden.
Eva menar att ju större andel av foderstaten som utgörs av grovfoder, desto bättre verkar hästens tarmsystem fungera. Då får den ut mer energi och protein av grovdfodret, det ger bättre prestation, jämnare. Hästen mår helt enkelt bättre.
Rådet att utfodra hästen huvudsakligen med ett bra grovfoder är dock inte okontroversiellt.
– Nej, kraftfoderindustrin har nog inget emot att hästägare fortsätter med ett grovfoder med låga proteinvärden, för då är man tvungen att komplettera upp med större mängd kraftfoder. Det är ju det de tjänar pengar på.
Men det gäller att dels att skilja på grovfoder och grovfoder och dels hålla koll på givor.
– En högpresterande häst kanske kan äta ett foder som liknar det mjölkkor äter i näringssammansättning och ha fri giva. En lågpresterande häst ska ha ett helt annat grovfoder och absolut inte fri giva. När det gäller lågpresterande hästar är ett aldeles för näringsrikt grovfoder och fri tillgång oftast ett stort problem.
– En ponny som kanske rids någon gång i veckan, eller mer sällan, kan inte ha fri tillgång på grovfoder. Det är inte ovanligt att jag stöter på hästar som får tre-fyra gånger så mycket näring de ska ha. Då blir de feta och riskerar att få insulinresistens, ungefär som samma som för människor som utvecklar diabetes typ 2.
Man ställer ut en bunt för att underlätta utfodring. För hästar med ett lågt näringsbehov, kan detta efter hand leda till sjukdom.
Eva slår hål på en annan myt. Att hästar inte kan äta blött foder, ensilage, med hög vattenhalt.
– Det är fel. De föredrar det till och med. Det fungerar utmärkt. Men man man måste veta vad man gör. Foderanalys och sedan högre giva för att kompensera för den högre vattenhalten. Kanske komplettera med halm för att hästarna ska få sysselsättning och fiber i magen. Men man kan inte bara öka fodergivan utan att veta vad fodret innehåller.
Problemet med ensilage är att det är bökigt att hantera för en liten hästägare.
– Ja, det är ju tunga, ofta frusna buntar, mer jobb, större vikter, högre givor.
– I ett blötare foder får man en mjölksyratillväxt, vilket man vill ha. Mjölksyrabakterierna använder sockret för att bilda mjölksyra. Alltså har vi minst socker i ensilage
– Många tror ensilaget är dåligt, för att det har en annan färg än torrt foder. Rådfråga en jordbrukare med djur. Han kan direkt avgöra om ett ensilage är dåligt.
En plastad torr bunt har oftast kortare hållbarhet än en blöt.
– Ja, på en torr bunt kan bakterietillväxten sätta igång när man öppnar. Ta kan fodret ta värme, det märker man, då är det bara att slänga, direkt, säger Eva.
Lite vita prickar på buntens yta är dock inget farligt.
– Nej, det är foderjäst, inget skadligt. Men det kan bli en större ros av vitt på buntens yta. Då bör man vara lite aktsam, och kolla under. För där kan andra mögelsvampar som gillar jäst, trivs i den miljön, börja växa, och dessa kan i sin tur vara farliga och måste bort ur fodret.