”Magin i svensk gammelskog”

”Svensk skogsnäring ska vara hållbar och växande. Den privata äganderätten till skogen ska värnas. Markägare ska få rättmätig ekonomisk kompensation vid inskränkningar i ägande- och brukanderätt.”

Orden levererades med skärpa. Rakt och välformulerat gavs besked som är avgörande för att vi – 330 000 skogsägare i familjeskogsbruket – ska våga satsa på skogsvård och känna framtidstro. Orden föll hårfint nära de lydelser som vi i skogsägarrörelsen omsorgsfullt hade mejslat fram och i fjol stadfäst i principdeklarationen om äganderätt och brukad skog för hållbar utveckling.

Den här gången var det inte en företrädare för skogsägarföreningarna som tog till orda. Nu stod statsministern själv i riksdagens talarstol och tillkännagav det som i åratal har varit familjeskogsbrukets mantra.

I nästa andetag kom svar på frågan varför skogen är en sådan nyckelresurs: ”Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. … Sverige ska utveckla den resurseffektiva, cirkulära och biobaserade ekonomin.”

Rege­ringsförklaringen manifesterar värdet av skogar, skogsbruk och utveckling som håller i längden.

Vi var många som andades ut när Sverige, utan extraval, äntligen fick en ny regering. Vägen dit prövade oss. Tålamodet hos oss, de många medborgarna. Värdegrunden för de politiska partiernas ledare.

Bärande för regeringsdeklarationen är Januariavtalet där fyra riksdagspartier i sjuttiotre punkter kommer överens om sakpolitik. Här är texterna om skogspolitik mer utvecklade: Särskilt i fokus är goda villkor för företagande i skogssektorn. Stärkt äganderätt ska utredas.

Rättssäkerheten ska säkerställas så att markägare får ekonomisk kompensation när ägande- och brukanderätt inskränks – och anslagen ska räcka även till skötsel av skyddad natur.

Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert både värna hotade arter och vara tydlig gentemot markägare när man har rätt till ersättning.

Den utökade nyckelbiotopsinventeringen återupptas inte. Naturvården ska bygga på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs. Därtill konkreta åtgärder för att stärka utvecklingen av biobaserad ekonomi, inte minst genom ökat byggande i trä och klimatdeklarationer för klimatbra byggande.

Ja, visst har jag redan hört varningsrop om frågor begravna i utredningsträsk. Ja, visst kan skogsnäringen önska sig mer. Samtidigt: Under mitt vuxna liv har aldrig skog i bemärkelsen positivt brukande så starkt och tydligt lyfts fram i en regeringsdeklaration och i en blocköverskridande partipolitisk överenskommelse.

Med tillförsikt möter jag nu den nya politiken. Tillförsikt – buren av tillit till att politiska förtroendevalda faktiskt håller vad de lovar. Tillförsikt – med stark tro på god prognos. De två partier som valde att ställa sig utanför regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, kommer att medverka i årliga avstämningar av politikens verkan när nya budgetar formas. Socialdemokraterna har lång tradition att se skogarna som en tillgång, inte endast för klimatsmarta lösningar, utan också för arbete och framtidstro i hela landet. Miljöpartiet får lära sig läxan om skogarnas betydelse för den största miljöfrågan av alla: att rädda klimatet och därmed livet på vår planet. Personligen litar jag här mer på Isabella Lövin än på miljöministrarna Romson och Skog.

”Magin i svensk gammelskog. Lärkans drill. … Det ska gå att leva, bo och arbeta i hela landet. Sverige ska hålla ihop.” Så sade han, statsminister Stefan Löfven. Kungen log där han satt i riksdagens träklädda kammarsal – han älskar ju skog och skogsbruk.

”Ett samhälle i samklang med naturen – det är mänsklighetens överlevnadsfråga.” Det hade jag lagt till, om jag hade varit talskrivare. Nu är det upp till bevis, i det parlamentariska samarbete som kan bli historiskt. Så här långt har skogsägarrörelsens påverkansarbete givit framgång.

Karin Perers. Ordförande Mellanskog

Ensamt att kämpa för de gröna näringarna

I EU-valrörelsen 2014 blev djurvälfärd och antibiotikaresistens en av de hetaste valfrågorna. Varje toppkandidat med självaktning såg till att fotas med en griskulting, oavsett partitillhörighet. När mandatperioden startade hade fyra partier poster i det för svenskt jord- och skogsbruk så viktiga jordbruksutskottet – Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet.

Efter fem år finns endast ett parti kvar: Centerpartiet. Vi har levererat för höjt djurskydd i Europa vilket kommer stärka svenska jordbrukets konkurrenskraft och vi har kämpat och levererat för den svenska skogen och sett till att hålla de krafter som vill lägga käppar i hjulet för det svenska hållbara skogsbruket borta.

Under nästa mandatperiod ska en ny jordbruksreform för 2021-2027 beslutas och skogens roll i klimatarbetet kommer diskuteras än mer. Centerpartiet kommer fortsätta att leverera på dess områden men andra svenska partier får gärna engagera sig också i stället för att lämna som de gjort denna mandatperiod.

Dagens jordbrukspolitik är allt för komplicerad och detaljstyrd. Vi vill att man på EU-nivåbestämmer om målsättningarna med politiken medan medlemsstaterna ska ha möjlighet att utforma detaljerna för politiken och de olika stöd som kan finnas. Konkurrenskraften hos jordbruket i Sverige och Europa måste stärkas. Därför vill vi se fokus på investeringar och stärka incitamenten för att testa nya odlingsmetoder och innovationer.

Vi vill också se större fokus på resultatbaserade miljö- och klimatersättningar så att lantbrukarna faktiskt får betalt för den nytta man levererar. Vi kommer också fortsätt att arbeta för att höja djurskyddskraven i Europa till svensk standard.

Men det är inte bara jordbruket som kommer spela en viktig roll för den gröna omställningen, skogen kommer vara avgörande för att vi ska kunna klara Parisavtalet och hålla uppvärmningen begränsad.

Detta skapar stora möjligheter för svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri men det skapar också utmaningar. I takt med att skogens betydelse kommer högre och högre upp på dagordningen så finns det också fler och fler som tycker att vi ska reglera hur vi förvaltar skogen på europeisk nivå.

Europas skogar och skogsbruk ser otroligt olika ut och regler som passar de grekiska skogarna bra passar säkerligen de svenska otroligt dåligt. Det riskerar att bli riktigt fel ifall det är holländare eller greker som ska bestämma över den svenska skogen.

I stället måste vi på EU-nivå fokusera på att utveckla bioekonomin – visa på att skogens produkter kommer fram bäst ifall vi inte detaljreglerar det hela på EU-nivå men öppnar upp den europeiska marknaden än mer för våra hållbara förnybara produkter.

Jordbruket och skogen ärfrågor som många politiker har åsikter om men som få tyvärr hittills varit redo att göra grovjobbet i utskotten i Europaparlamentet. För när kamerorna släcks och valrörelsen är över då kommerCenterpartiet fortsätta det arbete vi påbörjat denna mandatperiod men fler svenska partier får gärna också engagera sig på riktigt.

Fredrick Federley, toppkandidat för centerpartiet i valet till EU-parlamentet.