Mjölkproduktion utan kraftfoder och med bara hö. Går det? Ja menar Job Michielsen på gården Ullberga utanför Nyköping.
– När vi skulle bli arrendatorer här på gården, 2012, var avtalet sådant att det skulle byggas ett stall för mjölkproduktion, Den blev färdig 2013, berättar Job Michelsen som arrenderar gården tillsammans med sin sambo Cecile.
Paret hade några saker de ville ha in i sin produktion och när stallet byggdes
– Det skulle vara möjligt att sköta på två personer, det skulle vara lätt sköta. Vi ville arbeta med fastgödsel och, framför allt, med bara grovfoder, hö.
Job menar nämligen att det finns mängder med fördelar med hö som foder.
– Det är trevligare att hantera, mer resurssnålt, betydligt billigare, kräver enklare och billigare maskiner. Viktigast är dock kornas hälsa.
Ladugården byggdes för 40 foderplatser. I anslutning finns en höloge, som är oerhört speciell. Höet torkas med solvärme, i princip är det ett extra tak under takbeklädnaden som värmer luften.
– En viktig skillnad mot traditionella torkar är vår avfuktare Dagtid torkar solvärmen, med friskluft. Nattetid stängs friskluftintagen och luften går via avfuktaren. Allt styrs automatiskt.
Höet lastas löst in i flera fack, efter skörd. Sedan fördelas det ut med en telfer som går på skenor i taket. Det används också för utfodring.
Höet är nog det grönaste finaste hö man kan tänka sig. Trots att det är april känns doften som ute på vallen i juni. Job berättar.
– Vi tar två eller tre skördar. Vi vill inte torka för länge ute på fält, då en del av näringsvärdet då går förlorat. Vi tar in det ungefär så torrt som hösilage.
Vallarna sås med vanlig blandning som paret kompletterar med bland annat olika örter, mycket lucern.
Höet är inte det enda som är annorlunda på gården.
De 37 korna av rasen fleckvieh är har synkroniserade laktationer.
Årstidsbunden produktion.
– Korna kalvar i november, december och någon enstaka i januari. Det innebär att vi bara har en grupp kor, mindre stress hos djuren.
Alla kor går i sin i oktober. Då blir det ingen mjölk.
– Förutom att vi kan ta lite ledigt då, så innebär det att vi i utnyttjar betet längre. Sin-korna klarar sig ju fint på det svagare höstbetet.
– Vi slipper också att ha kalvningar under vår och sommar när det är mycket annat arbete. Fördelarna överväger, men det är klart att vårt mejeri, Järna mejeri, har lite synpunkter på det, säger Job.
Kalvarna går sedan med korna och diar i tre månader.
– Det går åt en del mjölk och har en del fördelar. enklare hantering. Vi slipper hinkar, ammor och hantering av kalvmjölk. När kalvarna ska vänjas av sätter vi på en näsring som gör att korna kör bort dem. Tvär övergång fungerar bäst. Men i och med att vi inte utfodrar med kraftfoder gäller det att se upp. Kalvarna börjar lätt magra annars.
Betessläpp sker vecka skedde vecka 18.
Mjölkkorna byter bete vid varje mjölkning. korna kommer tillbaka till samma bete efter tre veckor.
– Vi låter aldrig korna betena ner ett bete. Vi vill att det ska växa och finnas gott om olika gräs och örter, under hela betessäsongen. Mycket av kornas näring kommer givetvis av betet.
Hela ladugården, hel systemet är gjort så att det ska vara så lite tidsåtgång och så rationellt som möjligt, trots att manuell gropmjölkning.
– Sammantaget, sett till hela systemet, menar jag att ekonomin i det här är bättre än vid konventionell drift, avslutar Job.