Korna på bete värnar mångfalden

När familjen Nordström kom till Åkesbergs gård i byn Bittinge, Stora Mellösa, hade de inte särskilt mycket kunskaper om vare sig kor eller jordbruk. Nu har de 130 köttdjur och har restaurerat cirka 15 hektar gamla naturbetesmarker, mestadels löv-hagar. Blommor och insekter frodas.

Det kommer allt fler larmrapporter om den biologiska mångfalden, att allt fler insekter försvinner. Humlor, fjärilar och andra pollinerare är hotade. En stor del av dessa insekter kräver betande djur. För att hävda naturmiljöer är betande djur en viktig länk. Annars blir det igenväxt slylandskap, och till sist, tät skog.

– På det sättet lever vi i en märklig tid. Det finns en stark rörelse mot att hålla kor och att äta kött och mjölk. Man vill tro att man räddar världen genom att inte äta kött. Men för att hålla naturbetesmarker öppna och gynna biologisk mångfald, exempelvis på en sådan här plats, behövs ju djuren, menar jordbruksrådgivaren Margareta Dahlberg. Hon var med när Länsstyrelsen ordnade fältvandring på Åkesbergs betesmarker.

– Den biologiska mångfalden är ett mycket viktigt argument för att hålla köttdjur, menade hon.

Så mycket som hälften av alla insektsarter som finns kan vara beroende av kreatur i landskapet.

– Här är det snart fem år sedan vi började restaurera markerna. Det var rejält igenväxt tidigare, säger Pär Nordström och visar bilder.

Vi befinner oss på en liten kulle beväxt med ekar och lönnar. Gräset har börjat växa även under träden, men bitvis är trycket från djuren så hårt att marken ligger öppen.

– Jag tror ofta man gör misstaget att ta i för lite när man börjar glesa ut för att restaurera naturbeten. Kronorna på de träd man friställer tenderar snabbt breda ut sig och bli stora, fortsätter han.

Marken, särskilt om det är en liten backe blir ofta hårt sliten, när djuren går fram. Det tar tid innan det bildas en grässvål som skyddar jorden.

Pär berättar att med de betande djuren och öppna hagar kommer allt mer blommor och insekter.

– De sista åren har vi sett betydligt fler humlor och fjärilar här säger han och visar en av hagarna där smörblommorna lyser gula.

När Nordströms kom till gården var inriktningen att det skulle bli en hästgård. Ett ridhus fanns och dottern var mycket hästintresserad.

– Sedan tappade dottern intresset för hästar. Vi köpte ungefär 25 stycken Highland Cattle-kor av den förre ägaren, de blev kvar här. Vi började intressera oss för miljön här och att restaurera de gamla lövhagarna, som var mycket igenväxta.

Highland Cattle är små kor med långa horn och lång päls. Efter hand började familjen korsa in en ny ko-ras, Belted Galloway.

– Precis som Highland Cattle är de tåliga och mår bra av att gå ute året runt som våra djur gör. De har inga horn och lite bättre tillväxt. Ett av problemen med Highland Cattle var kalvmärkningen, som blev otrevlig, rentav farlig, på grund av hornen. De renrasiga Highland cattle vi har kvar får inga kalvar längre, de är rena betesdjur, landskapsvårdare.

Djuren på Åkesberg går i en mindre fålla vintertid, får mat och vatten ute, men har tillgång till ligghallar där de kan ligga i torr halm.

Namnet Belted Galloway kommer av att korna har ett brett vitt band runt magen. Korna, som alltså är rena köttdjur, slaktas på Närkes Slakteri i Gällersta.

– Vi slaktar kanske 30 djur per år. Åtta-tio av dem tar vi tillbaka färdigstyckade i lådor och säljer här lokalt. De flesta i en liten gårdsbutik som drivs av våra grannar. Målet är att sälja fler djur på det sättet.

Pär menar att det innebär bättre lönsamhet och direkt kontakt med konsumenter. Ett sätt att få ut ett mervärde.

– Många menar att vi har höga slaktpriser och har haft det ett tag, att återtag och liknande därför innebär mest merarbete. Jag säger så här, hur såg det då ut innan vi började? Jag har jobbat och jobbar i andra branscher, bland annat handel. Lönsamheten i det här är för liten i förhållande till kostnader och nedlagt arbete. Vi måste kapa åt oss en större andel av det pris konsumenten betalar. Det kan vi göra genom att sälja återtag. Jag tror också närproduktion är framtiden när klimat och transporter hamnar allt mer i fokus.