Trots att det på många håll varit en rätt blöt och sval sommar är det fortfarande torrt i marken. Inte sällan försvinner vattnet hos folk med grävda brunnar. Brunnsborraren David Elf från Askersund har haft högrtyck de senaste åren.
Det har regnat en del denna sommar, även om regnet kommit tämligen ojämnt I delar av Sörmland är det exempelvis nästan lika torrt som förra sommaren.
– Vi är tyvärr inte överraskade. Det kom på tok för lite nederbörd under hösten och vintern. På sommaren kan det regna en hel utan att det fyller på grundvattnet. Avdunstning och det faktum att växterna förbrukar så mycket vatten är orsaken, säger Fredrik Theolin, på SGU.
De små grundvattenmagasinen, som avgör om exempelvis en grävd brunn på landsbygden ger vatten, har nivåer långt under det normala och sjunker i skrivande stund. Det har gjort att David Elf och hans anställda upplevt högryck de senaste åren.
– Vi hör samma historia rätt ofta tyvärr. ”Vi har bott här i 30 år och aldrig varit med om att brunnen sinat!” Men de sista åren har brunnar sinat. Vi har prioriterat dricksvattenbrunnar, det gör att vi borrat färre brunnar för bergvärme de sista åren, säger han.
För Gunilla Tyreberg, i Basteberg Motala försvann vattnet redan i fjol.
– Då kom det en tankbil och fyllde på. Det fungerade över vintern. Men i maj sinade brunnen igen. Sedan dess har jag hankat mig fram med att samla regnvatten. Det har varit jobbigt. Mest har jag saknat att inte kunna köra tvättmaskinen och diskmaskinen.
Men, Gunilla poängterar att det också varit intressant.
– Ja, nu vet jag exakt hur mycket vatten man behöver för att klara basbehov, hygien, spolning i toaletten och matlagning, tre hinkar per dygn, 45 liter.
David, som borrar för fullt ute på gården tillsammans med Magnus Svärd berättar att ett medelhål kanske är 80 meter.
– Det varierar, ibland räcker det med 25. Här är det ovanligt långt ner till berget, vilket ställer till det lite. Vi måste då täta mot jorden med rör för att inte få in ytvatten.
David borrar sällan mer än 106 meter för vatten.
– Nej, då kan man riskera att komma i lager med salt vatten. För det mesta får man ju vatten ändå. Men, vi kan också göra en hydraulisk sprängning, att man trycksätter hålet med vatten som vi pumpar upp högt tryck i.
På gårdar, där man kan behöva mer vatten exempelvis till djur, händer det att det blir ett djupare hål
– Ja, dels för att få mer vatten, men också för att det faktiskt blir en större buffert i den långa slangen.
Idealet är om berget ligger 2-3 meter under jordytan.
– Ja, då kan vi lagom gräva ner anslutningarna frostfritt och slipper trycka ner rör på djupet.
Händer det att du inte hittar vatten när du borrar?
– Nej, det har inte hänt. Vi har en vattengaranti. Man betalar inte om vi inte hittar vatten, men, i praktiken lämnar jag aldrig en kund utan vatten. Om vi får dåligt flöde i borrhålet hjälper nästan alltid en sprängning. Annars får vi borra på ett annat ställe.
David menar att det inte finns några jätteproblem med att borra efter vattnen
– Nej, om vi borrar många hål nära varandra finns en viss, mest teoretisk risk att hålen får förbindelse, det kan leda till att det ena får sämre eller bättre vatten.
Fredrik Theolin, SGU, menar att de sista årens nederbördsbrist, förändrade nederbördsmönster kanske tvingar fram en samhällsomställning.
– Ja, just borrade brunnar är ett sådant exempel. Kanske kommer alla grävda brunnar på sikt bli oanvändbara.