Närodlat och klimatsmart är nästa trend inom jordbruket

Det pågår en revolution inom livsmedelssektorn och den kommer antagligen att påverka livet på planeten fundamentalt. Det som är intressant med revolutionen är att den inte drivs ensidigt av en idé eller strömning, det är istället ett antal strömningar som tillsammans skapar revolutionen. 

Det är en kombination av klimatutmaningar, ny teknik och kunskap om hälsa samt en ideologi om uthållighet som tillsammans driver en förändring av det sätt som vi odlar och tillverkar livsmedel. 

Det är numera så populärt med odling av mat att vissa personer till och med tar små privatlån för att kunna finansiera sina egna odlingar, läs mer om deras projekt här

Varför växer närodlat så mycket?

Som vi nämnde ovan är det ett antal faktorer som ligger bakom den tilltagande trenden att odla mat i närområdet. Oron för klimatförändringarna gör att människor inte vill att mat ska transporteras längre sträckor och det finns också en oro för att maten produceras på ett sätt som gör att själva produktionen bidrar till klimatförändringarna. 

Vidare finns det en ökad medvetenhet om hur maten vi äter bidrar till vällevnadssjukdomar. Denna medvetenhet har gjort att dieter som bygger på vegetabilisk man har blivit mycket populära. Vidare så är synen på uthållighet under förändring. Det finns en växande grupp människor som inte vill att resurser slösas bort i onödan. Denna minimalistiska syn på livet gör att intresset för snålodlad mat växer. 

Kommer växthus bli nästa stora trend?

Allteftersom elektricitet blir billigare, på grund av grön energi, så finns det större möjligheter att odla mat i växthus. Detta beror på att det ljus och den värme som behövs i ett växthus kan alstras med elektricitet utan att kostnaderna för denna förstör lönsamheten i projektet. 

Om växthus blir en stor del av jordbruket i Sverige så kommer det att medföra en enorm revolution av Sveriges livsmedelssektor. 

Faran är inte över än

Under de senaste åren har i princip äganderätten oavbrutet varit i fokus för skogsägarorganisationerna. Fallen där skogsägare fått avverkningar stoppade på grund av myndighetsingripanden har blivit omskrivna. En dom i Mark- och miljödomstolen och en delvis ändrad politisk inriktning har väckt hopp hos skogsägarrörelsen.

– Men än är det för tidigt att säga att äganderätten är säkrad, att faran är över. Staten visar genom att överklaga domen om de fjällnära skogarna att man är beredd att driva processer för att att kringgå den äganderätt som faktiskt ingår i de lagstadgade mänskliga rättigheterna, säger Sven- Erik Hammar, LRF skogsägarna.

Nyligen avgjorde Mark- och miljödomstolen i Umeå de första fem målen där markägare i Norra Sverige stämt staten för att de inte fått ersättning ekonomiskt när de blivit stoppade från att avverka i fjällnära skog. Domen innebar att staten ska betala ut totalt 18 miljoner i ersättning till markägarna som drev målet.

– Det är en mycket tydlig och bra dom. Man visar på att äganderätten, rätten att bruka sin mark, är skyddad bland annat i regeringsformen. Man hänvisar också till Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna, där äganderätten är en viktig del.

Man slår också fast att en avverkning är en del i pågående markanvändning, något staten hävdat att det inte är, säger Sven-Erik Hammar.

Domen ger markägarna rätt på alla punkter och säger att staten måste ersätta enskilda, om man vill hindra dem att använda sin mark.

– Jag blir rätt förvånad när staten väljer att gå emot detta tydliga domslut.

– Vi i LRF Skogsägarna har sett flera fall där statliga myndigheter genom olika ageranden, tvingat enskilda att gå till domstol för att få fram en hantering från myndigheterna som borde vara självklar, där man respekterar äganderätten.

Sven -Erik hävdar att det nu är upp till Skogsstyrelsen och och andra myndigheter att fundera på om det är genom rättsprocesser mot enskilda man vill utveckla sin verksamhet.

– Det här blir ju egentligen ett förfelat tänk. Grundtanken med vårt rättssystem är ju att enskilda ska skyddas från alltför långtgående ingrepp från staten. Inte att staten ska driva processer mot enskilda.

I och med att riksdagens klubbade moderaternas och kristdemokraternas budget försvann pengarna till skogsstyrelsens utökade nyckelbiotopsinventering.

– Det är bra och viktigt att nyckelbiotopsinventeringen stoppas. Det är ingen tvekan om att enskilda tjänstemän, sett nyckelbiotoper som ett kostnadseffektivt sätt att skydda skogsmark, ett kryphål för att slippa betala när äganderätten inskränks. Det har rentav några tjänstemän skrivit i en debattartikel.

Sven-Erik anser att man måste se frågorna kring nyckelbiotoper så här:

– Om de är så att man hittar värden som staten vill avsätta för naturvård så finns det tre vägar att gå. Antingen säger markägaren att hon eller han vill avsätta området frivillig och undanta det från skogsbruk. Eller så väljer markägaren att  fortsätta bruka området med generell hänsyn. Det tredje alternativet är att markägaren och staten kommer överens om att spara området som en formell avsättning. Det förutsätter att staten har budgetmedel för det.

Sven-Erik menar dock att den kanske viktigaste nyheten är den utredning av äganderättsfrågor som regeringen sagt att man ska dra igång i och med Januari-överenskommelsen.

– Det är viktigt att man åtgärdar de uppenbara problem som finns och   talar om vad som ska gälla genom rättssäkra regler. Januariavtalet är också tydlig i att äganderätten ska värnas och stärkas. Man ska få ersättning om staten hindrar en från att använda sin mark, det är viktigt, avslutar han.