En synnerligen svårt spannmålsår

KornDet börjar likna katastrofläge. En hel del spannmål i Svea Jord & Skogs område står fortfarande otröskad. Foto SOSundin
Textstorlek:

Innan vi helt har facit, mycket är faktiskt otröskat fortfarande, kan vi nog ändå sammanfatta 2012 som ett besvärligt spannmålsår, säger Dag-Henrik Larsson, vice ordförande i Spmo, Sveriges spannmålsodlarförening.
Läget för många spannmålsodlare i Svea Jord & Skogs område är det svåraste på mycket länge.

Annons:

– Det började redan i våras. Det regnade och var kallt. Det gjorde att många tvingades så om vårgrödorna. På många platser fortsatte problemen, vilket gjorde att även omsådden förstördes. På andra håll hade vi problem med skorpbildning. När det torkade slöt sig jorden till en stenhård skorpa, fortsätter Dag-Henrik.

Den regniga sommaren har sedan fortsatt att ställa till problem. För få soltimmar har gett en sen och ojämn mognad. Mycket står kvar otröskat.
– Ja, och det beror inte bara på att vädret är som det är. Det är fortfarande en del som är omoget.
Bristen på sol har också gjort att proteinhalterna i såväl vete som maltkorn är för låga.
– En del kväve förlorades på grund av nederbörden, men bristen på sol är den bärande orsaken till att mycket vete och korn blir nedklassat till foderspannmål på grund av för låg proteinhalt.

Svamp är ytterligare ett problem till följd av regnandet.
– Vi har fått svampbekämpa en hel del. Vi har blivit rekommenderade att spruta mot svamp även i havre på grund av risken för DON. Problemen med svampsjukdomen DON i havre verkar ha varit stora i år, även om vi inte har statistik än. Är halterna för stora klassas havren ner, först från grynhavre till foderhavre, sedan, om det är riktigt illa, duger den inte ens till foder utan får säljas som bränsle. Vi har hört skräckexempel där havre betalats 30 öre kilot.
DON är överhuvudtaget ett huvudbry för spannmålsodlarna.

– Man vet egentligen väldigt lite om hur sjukdomen ska motverkas och vilken effekt den har på skörden. Förfrukt, minimerad jordbearbetning och väderleken spelar in, men mer forskning behövs för att på ett bättre sätt hantera problemen med DON.

Spannmålsodlarföreningen driver frågan om att även fortsättningsvis få använda stråförkortningsmedel och möjligheten att avdöda grödor med glyfosater.

– Målet om stråförkortning har pågått i flera år. Där har vi vunnit över kemikalieinspektionen i regeringsrätten. Som ett svar på det vill nu kemikalieinspektionen förbjuda själva metoden att stråförkorta. Vi menar att det är fel och utanför inspektionens ansvar. Om det nu blir så att det kommer ett stråförkortningsmedel som påverkar miljön betydligt mindre skulle det inte spela någon roll, eftersom själva metoden att stråförkorta då är förbjuden.

Dag-Henrik menar att allt, även miljön, blir lidande av ett förbud mot stråförkortning.
– Ja, liggsäd ökar näringsläckaget av fosfor och kväve. Liggsäd blir svårare att tröska, mer diesel går åt vid skörden och energiåtgången vid torkning ökar.

Att avdöda grödor med glyfosater för jämnare mognad är extra viktigt ett sådant här år, med få soltimmar och regn.
– Vi har så här långt beviljats dispens år för år, men även det vill Kemikalieinspektionen sätta stopp för. Jag menar att det är dags för landsbygdsministern att sätta ner foten mot Kemikalieinspektionen. Det finns en oförståelse och ett hyckleri om vad en öppen marknad innebär. Resten av Europa använder stråförkortning. Skulle vi förbjuda den så kommer massor med stråförkortad spannmål in i landet ändå.

Klimatet, med allt fler regniga somrar, är något som spannmålsodlarföreningen tar på största allvar.
– Det är kanske en av våra största utmaningar. Frågor om vattenföring, avrinning, kommer att bli avgörande. Det handlar om allt från vilka jordbearbetningsmetoder vi använder till täckdikning och reglering av sjöar. Att få bort vattnet från våra åkrar kommer att bli en utmaning.

Här pekar Dag-Henrik på att övriga delar av samhället kanske också måste ta ett större ansvar.
– När vägar, köpcentrum och andra stora hårdgjorda ytor byggs förutsätter man ofta att våra diken och bäckar ska ta hand om vattnet. Här krävs ett ökat medvetande, menar han.

Trots alla problem finns ändå ett glädjeämne för spannmålsodlarna.
– Ja, det är ingen tvekan om att vi har bra priser. Det hjälper i någon mån upp skördesituationen. Trots att mycket vete blivit foder verkar det ändå finnas en efterfrågan. Ett skäl är att många i västra Sverige inte kunde så förra hösten. Det ger ett underskott som nu trycker priset uppåt, avslutar Dag-Henrik
Dag-Henrik driver själv spannmålsodling på föräldragården Marieborg, nära Arboga och vid sjön Hjälmarens strand, totalt 150 hektar åker.

Annons: