På Kårtorp har de kastat ut sojan

Textstorlek:

På gården Kårtorp i Västergötland mjölkar korna en bra bit över 10 000 kilo ecm. Mycket bra siffror, speciellt med tanke på att det är frågan om ekologisk produktion.

Annons:

– Hemligheten ligger i bra djurskötare och bra egenproducerat foder, helt utan importerad soja, berättar Olof Jansson, en av sex bröder som driver ekologisk mjölkproduktion med 330 kor på gården.
Det är mycket som är ovanligt med Kårtorp. Inte nog med att korna inte får någon importerad soja, merparten av fodret odlas också på gården.
– Vi kan inte riktigt odla alla åkerbönor själva. Det räcker inte arealen till och vi vill inte odla åkerbönor för ofta i växtföljden. Därför köper vi från andra gårdar och ibland via Lantmännen.
Högmjölkarna på gården äter ett fullfoder som kan innehålla upp till nio kilo torrsubstans åkerbönor per dygn.

– För oss är det här en fråga om ekonomi. Vi slutade med soja 2008. Om vi skulle byta ut vårt foder mot importerad soja skulle det kosta 2 000-3 000 kronor mer per dygn. För att motivera det skulle korna behöva mjölka minst sju procent mer. Det gjorde de inte innan vi slutade.
Olof anser inte att sojan platsar ekonomiskt i någon produktion.
– Nej, det har gjorts försök. Om man utan att ersätta sojan med något annat bara tar bort den, så tappar man produktion. Men produktionsbortfallet motsvarar inte längre kostnaden för sojaproteinet.
Att ge korna så mycket åkerbönor som man gör på Kårtorp går emot rådgivningen, som talar om 2,6 kilo torrsubstans åkerböna per dygn.
– Det vet inte korna om. Det finns ingen forskning helt enkelt. Därför törs inte rådgivarna rekommendera mer, menar Olof.

Korna får fullfoder som mixas i en mycket speciell självgående foderblandare, tillverkad i Israel. Maskinens främsta finess är att föraren kan fräsa upp ensilage från plansilon direkt utan att blanda in andra maskiner.
Högmjölkarnas mix består av en blandning av vallensilage från förstaskörd och en helsädesensilage av åkerböna och vårvete. I det blandas 30-40 procent kraftfoder, som mjöl. Man blandar också i lite halm. Kraftfodret består av åkerbönor, raps, vete och ibland rågvete, däremot inga ärter.
– Nej, ärter innehåller för lite protein. Skulle vi blanda det i vår mix skulle det sänka proteinhalten. Ärter är inget man ska hålla på med.

– Vår vall innehåller mycket baljväxter, bland annat lusern, som anses kunna påverka kornas förmåga att bli dräktiga. Vi har inte märkt några problem med det. Enligt försök kan det i medeltal öka kalvningsintervallen hos korna med 0,1 procent ett år av tio, inget att bry sig om. Våra kor har i alla fall lägre kalvningsintervall än medeltalet, fortsätter Olof.

Man kommer att vara tvungen att öka kraftfoderandelen detta år.
– Ja, tyvärr fick vi rekordlåga proteinhalter i förstaskörden, ungefär elva procent, vilket är det sämsta vi har haft. Vi gödslar inte vallar, eftersom vi anser att det trycker undan baljväxterna. Det beror på att vi tog en tredjeskörd mycket sent i fjol.
Fodret är viktigt, men Olof menar att det finns andra faktorer som påverkar de goda resultaten också.

– Vi har en mycket kunnig och bra ladugårdspersonal. Ta det här med kalvningsintervallerna. Det är en fråga om brunstpassning, att känna till djuren och förstå deras mönster. Vi mjölkar också numera tre gånger per dygn. Det har kanske inte ökat produktionen så mycket, men det har gett betydligt bättre djurhälsa.
Kårtorp har cirka 800 hektar till förfogande.
– I snitt innebär det att åkerbönor kanske återkommer 1,3 gånger på sju år. Det är lite för tätt, men svårt att undvika. Vi har 56 hektar åkerbönor står kvar så här långt.
Trots det är inte Olof det minsta orolig.
– Nej, att tröska åkerbönor utgör sällan några problem. Vi har tröskat åkerbönor med gott resultat i mitten på december. Den bästa skörden vi någonsin fått tog vi när det frusit, i november.
Olof menar att åkerböneskörden tenderar att sjunka lite efterhand.

– Ja, man får alltid bäst skörd i början.
Var man sår åkerbönor på Kårtorp avgör ofta om det ska bli helsädesensilage eller inte.
– På lätta jordar blir det mindre kärnor och mer blast. Sår man tidigt kan bönorna bli manshöga. Jag har varit med om tio ton torrsubstans per hektar när vi ensilerat helsäd av vete och åkerbönor.
På lerjord, däremot, blir det mer kärnor och mindre blast.

Annons: