” Klimatförändringen kommer, vi måste anpassa oss”

Sten Bergström började sin bana på SMHI som hydrolog. De senaste 20 åren har han forskat om klimatförändringen.
Textstorlek:

– Klimatet kommer att ändras. Trenden är otvetydig. Det kommer att bli varmare och det kommer att bli blötare. Men det är inte säkert att det bara är negativt, menar Sten Bergström, professor på SMHI i Norrköping.

Annons:

– Mänskligheten håller sakta men säkert på att ändra atmosfärens sammansättning. Sedan industrialiseringen tog fart har mängden koldioxid i atmosfären ökat med 40 procent. Jordens medeltemperatur har stigit med åtta grader, fortsätter Sten Bergström.

Han menar att det inte är tal om att vända utvecklingen.

– Nej, det var försent för länge sedan. Utvecklingen mot ett samhälle där vi använder mindre fossila bränslen är ändå oerhört viktig. Vi behöver ju vända trenden, men det är långt dit. Flera saker gör att utvecklingen kommer att gå åt fel håll, länge. Vi blir allt fler människor som bor i allt större städer. Det ökar behovet av transporter. Välståndet ökar, det gör att allt fler använder allt mer kolväten.

Sten exemplifierar:

– Jag var i Saigon, Vietnam, efter Vietnamkriget. Då vimlade gatorna av folk som cyklar. Nu vimlar gatorna  av folk på motorcyklar. Om 10-20 år vimlar det av bilar. Det är en utveckling som inte går att hejda. Ur rättviseperspektiv vore det inte heller rätt.

En fjärdedel av jordens yta består av is. Den binder sötvatten, men den reflekterar också solens instrålning. I ett skräckscenario smälter all is. Då stiger haven med 70 meter.

– Så illa tror vi dock inte att det behöver gå. Vi är försiktiga med slutsatser på SMHI, men efter mycket räknande och kontakter med liknande institutioner över hela världen har vi kommit fram till att havet kan komma att stiga med cirka en meter fram till 2100.

Men även det kommer att få enorma konsekvenser för människor runt om på jorden.

– Ja, speciellt med tanke på att flertalet stora städer ligger vid havet. Här i Sverige blir konsekvenserna också stora, men vi är rika, välutbildade och välorganiserade. Vi kommer att hantera problemen även om temperaturhöjningen troligen blir högre än den genomsnittliga temperaturhöjningen i världen.

– Jag har själv varit involverad i planerna kring att bygga om slussen i Stockholm. I dag ligger havets nivå 70 centimeter under Mälarens. Vad händer om havet blir en meter högre?  Då måste vi hindra det från att rinna in i Mälaren och förstöra dricksvattnet för säkert två miljoner människor. Vad händer om Mälaren stiger med en meter? Då översvämmas stora delar av Stockholm. Vad vi är säkra på, det är att Slussens förmåga att hantera vatten måste fördubblas för att klara Stockholm undan översvämningar. Många av de sjönära fina lägen man bygger på i dag kommer att bli problematiska.

– Ta exempelvis Hammarby sjöstad i Stockholm. Där riskerar man att få det lite blött i framtiden.

Det är i de stora städerna nära havet som utmaningen kommer att bli som störst.

Men allt behöver inte vara negativt med en klimatförändring.

– Nej, i Mellansverige kommer klimatet att mer likna Skånes. Vegetationsperioden kan bli ända upp till ett par månader längre fram till 2100. Det kommer att gynna inte minst skogsbruket. Skogen kommer att växa fortare.

Vi kommer förmodligen också att kunna odla grödor som vi tidigare inte kunnat odla. Mer soltimmar öppnar för exempelvis mer lönsam majsodling.

Inget talar för att det kommer att blåsa mer.

– Nej, inget tyder på det. Vi ser allt mer stormskador på skog. Det beror dock inte på att det blåser mer utan på att det faktiskt finns mer skog än på mycket länge i Sverige.

Det kommer att regna mer, men det kommer inte nödvändigtvis att bli blötare. Somrarna blir varmare, vilket ger ökad avdunstning.

Däremot kommer en utveckling som vi redan sett att förstärkas. Det kommer att regna mer på hösten och vintern. De stora flödena kommer att komma på vintern i stället som förut, på våren. Det kommer att gynna vattenkraftsproduktionen.

– Egentligen borde ju jordbrukare har relativt enkelt att anpassa sig till klimatutmaningen. Omloppstiden är ju bara ett år. En gröda som förstörs kan ersättas med en annan nästa år. Det är värre med städer och infrastruktur, där står vi inför mycket stora utmaningar, avslutar Sten.

 

 

Annons: