Många frågor på möte om salmonella

Det är nötgårdar och mjölkgårdar som drabbats av Salmonella
Textstorlek:

Hur skyddar vi personal? Vad händer med slaktdjur om gården spärras? Kan vi sprida stallgödsel? Frågorna var många när LRF Mälardalen bjöd in oroliga djurhållare till ett

informationsmöte angående salmonellautbrottet i foderfabriken Johan Hansson AB i Uppsala. På plats för att svara på frågor fanns även representanter från Jordbruksverket, Johan Hansson AB samt Försäkringsbolaget Agria.

Annons:

Salmonellautbrottet i foderfabriken Johan Hansson AB i Uppsala i slutet av mars oroar djurhållare i Uppland. I skrivande stund har SVA analyserat 107 prover av totalt 173 från gårdar som tagit emot smittat foder. Salmonellasmitta har konstaterats på fem gårdar i Jämtland, Gävleborg, Dalarna och Uppsala.

Det var resultat från företagets egna rutinprovtagningar i värmebehandlat foder som visade på förekomst av salmonella typ Mbandaka. Av 79 analyserade prover i utlastningen visade sig 14 vara kontaminerade något som gjorde att hela partiet klassades som smittat. Smittskyddsutredning pågår där man genom provtagningar försöker fastställa smittkällan.

Våra rutiner är att ta nio foderprover i veckan 52 veckor om året. I normala fall hittar vi aldrig salmonella i färdigfoder, mer vanligt är det på råvarusidan, förklarar Tina Eriksson, foderchef vid Johan Hansson AB.

När  Svea Jord & Skog besöker informationsmötet i Uppsala pågår hämtning av foder från gårdar som Johan Hansson AB levererat till. Sugbilarna som hämtar saneras mellan varje gård och chaufförerna är även ombedda att byta kläder.

–  Vi samarbetar med flera foderföretag för att snabbt få ut nytt foder till gårdarna, berättar Tina Eriksson.

Alla leveranser från fabriken har stoppats och här pågår saneringsarbetet för fullt med hjälp av bland annat SVA.

Fabriken är i princip nedplockad i molekyler, rengörs mekaniskt och värmebehandlas med formalin innan nya provtagningar kommer att ske, förklarar Tina Eriksson.

Flera djurägare på informationsmötet i Uppsala är upprörda över den bristfälliga informationen från Jordbruksverket.

Det värsta är att man fick höra det på radion först, konstaterar en av djurägarna.

Även representanter från LRF Mälardalen menar att informationen från Jordbruksverket var knapphändig.

I princip kunde vi bara gå ut med allmän information till våra medlemmar. Hur många gårdar och vilka som kunde vara drabbade var oklart, menar Mona Nordberg, regionchef på LRF Mälardalen.

Kritiken gäller också möjligheten för djurhållarna att ställa frågor till Jordbruksverket utanför kontorstid.

Ett önskemål är att telefonnumret på Jordbruksverkets hemsida är bemannat dygnet runt och att de i framtiden sms:ar ut information till drabbade gårdar istället för att slösa tid och personal på att försöka komma i kontakt via telefon.

En annan fundering från djurägarna var varför det tog tid innan foderleveranserna stoppades och varför flera datum florerade? Det menar Tina Eriksson beror på flera saker. Bland annat att man till en början inte kunde konstatera under vilken period icke smittat foder gått ut.

– Vi provtar varje utlastning men inte alla provtagningar analyseras. Analysprovet från företagets spegelprov som togs den 15 mars var klart först den 27 mars och till en början utgick vi från utlastningsdatum för att sedan ändra till tillverkningsdatum då smittkällan inte var säkerhetsställd och hela silon ansågs kontaminerad.

Under snart tre veckor har ledningscentralen för provtagningar vid veterinärstationen i Fjärdhundra varit igång. Flertalet av regionens gårdar är provtagna och centralen kommer snart att avvecklas. De gårdar som kvarstår provtas inom ramen för Distriktveterinärernas ordinarie verksamhet. Thomas Svensson som har varit insatschef på ledningscentralen är mycket nöjd med arbetet.

Vi har genomfört provtagningarna enligt tidsplanen och allt har löpt på väldigt smidigt. Jag vill ge djurägarna en stor eloge för att de har ställt upp och gjort arbetet möjligt, trots den ansträngda situation som de befinner sig i, säger Thomas Svensson.

De fem gårdar som i dagsläget visat sig positiva för salmonella är spärrade, vilket innebär bland annat förbud att sälja livdjur och att skicka djur till slakt. Mjölk kan levereras till mejeriet eftersom salmonellabakterier dör vid pastörisering.

På Jordbruksverkets hemsida under Djur och Smittskydd finns mer information till djurägare som tagit emot smittat foder. Här kan du få svar på vad som gäller vid djurhantering, flytt av djur, spridning av gödsel, sanering m m.

 

Fakta

Salmonella typ Mbandaka

Salmonella Mbandaka är en mindre aggressiv form av salmonella där flertal djur smittrenar sig själva. Kalvar kan drabbas hårdare. När smitta konstaterats lägger veterinär upp en plan och efter en månad tas nytt prov samt kontroll av djurhälsostatus. Personer som jobbar med djur och foder ska vara noggranna med handtvätt och upprätta utfodringsrutiner. Djur på bete sänker smittrycket. Spärrad gård med slaktmogna djur kan intensivprovtagning ske på en

grupp.

Ersättningar

Salmonella är den enda zoonossjukdom som ersätts.

Ersättning för sanering beräknas utifrån den saneringsplan som utsedd veterinär tar fram.

Kostnader och förluster som uppstår p g a myndighetsbeslut ersätts ex vis:

Djurvärdering vid avlivningsbeslut från veterinär

Saneringskostnad med avdrag för årlig tvätt samt avskrivning för kasserat material

Produktionsbortfall, uteblivna intäkter minus inbesparade kostnader

Fördyring i samband med sanering, ex vis hyra av ladugård för inhysning av djur

Kostnader som inte ersätts:

Skyddskläder, medhjälpare till provtagning, konsulthjälp

Annons: