Naturens egen impregnering

Trä ipregnerat med fetvedsmetoden
Textstorlek:

För de flesta är tryckimpregnerat virke ett självklart val när man ska tillverka ett altangolv eller liknande snickerier som hamnar i lägen utsatta för regn. Men det finns ett äldre och mer naturligt alternativ, nämligen fetved. Som skogsägare kan man ta fram egen fetved.

Annons:

Fetved är en urgammal metod att impregnera virke, helt naturlig med trädets egna skyddsmekanismer. Fetved är furu som har en ovanligt hög andel av kåda och hartser.

Det uppnår man genom att, i slutet av trädets livscykel, helt enkelt skada det ordentligt. Genom skadan triggas trädets skyddsinstinkter. Kåda och hartser väller då fram och impregnerar veden.

Det finns i princip två metoder. Randbarkning är den vanligaste. Man barkar helt enkelt två 7-8 cm breda ränder mitt emot varandra på stammen, från trädets fot och uppåt, sju-åtta meter. Ränderna breddas årligen ca 5-7 centimeter tills stammen är helt barkad, tallen är färdig då barren börjar bli bruna. Verktygen som används då är yxa, bastkniv och barkjärn – med varierande längd på skaften.

Randbarkningen fungerar bäst på tallar som är mellan 80 och 150 år gamla, helst i lite tätväxta, dåligt gallrade bestånd. Avverkningen ska ske vintertid, eftersom träden då innehåller som minst vatten.

Metoden gör att den så kallade splintveden impregneras. Som bäst blir impregneringen vid de barkade områdena.

Den äldsta metoden är att toppkapa furorna. Också den kapningen sker när träden är 80-100 år. Man kapar så att ungefär 30 procent av tallens gröna krona sparas. Kåda och hartser kommer då att impregnera hela stammen. Enligt gammal tradition bör träden sedan stå i cirka 15- 20 år. En fördel är att virket då blir jämnt impregnerat i hela stammen.

Fetved är verkligen ingen ny metod för impregnering. Det finns belägg för att man impregnerat på det viset i mer än 800 år. Den berömda stavkyrkan i Urnes i Norge är ett exempel. De äldsta delarna av den kyrkan byggdes 1053. Virket kommer från toppkapade furor. Vid varmt väder kan det fortfarande, efter mer än 800 år, Tränga fram kåda vid kvistarna.

Det finns en sägen om hur virkesurvalet gick till. Tallarna valdes ut mycket noga. Sedan toppkapades de. Träden fick sedan stå i 15-20 år, varefter de de avverkades på vintern.

Det finns en förening, Fetvedens vänner, som propagerar för användning av fetved. På föreningens hemsida kan man läsa mer fakta och information om hur man får fram fetved. Man försöker också bygga upp en fetvedsbank till vilken man kan vända sig för att kunna köpa fetved. Adressen är www.fetvedensvanner.com.

Lång hållbarhet, troligen bättre än tryckimpregnering, är ett av skälen till att använda fetved. Ett annat skäl är att de kemikalier som i dag används för tryckimpregnering helt kan komma att förbjudas.

Annons: