Rödvit prärielegend på Närkeslätten

Textstorlek:

Skogs- och jordbruksmaskiner blir allt mer påkostade och avancerade. Men det finns också en annan kategori – slitvargarna – som bara går och går. Under rubriken ”Trotjänaren” letar vi upp veteraner i arbete, fjärran från puts och utställningsskick.
På gården Oxelvärsta, Sköllersta, en bit söder om Örebro finns en lång tradition av amerikanska stordragare.

Annons:

 

När vi kommer till gården en blåsig januaridag står redan den gamla traktorn ute på gården, på tomgång. Ljudet från den stora motorn är mäktigt, ett eko från västern, ändlösa majs- och vetefält.

– Min far började sin karriär med en Deering, sedan blev det de högbyggda, stora Farmall M, minns Börje Olsson.

Gårdens IH 1086 köptes ny 1982. Traktorn känns fortfarande som en stor oxe, och är hög. Den stora sexcylindriga motorn levererar 148 hästkrafter på kraftuttaget. Ingen tvekan om att traktorn var en gigant 82.

Traktorn väger knappt sex ton.

– Då var det fortfarande bakhjulsdrift som gällde, även om exmepelvis Same hade lanserat fyrhjulsdrift. Vi hade redan IH:s föregångare 966, från 1974. Den hade fungerat bra, så då kändes det naturligt att köpa en efterföljare.

Den gamla 966:an finns fortfarande kvar på gården, men står undanställd.

– Till stora delar påminner ju den om den här, men 1086:an är betydligt modernare, med bättre hytt. Gamla 966 har en svensk Hara-hytt. Den känns väl efter nutida mått inte så komfortabel, säger Börje.

Oxelvärstas 1066 får fortfarnade slita hårt även om den pensionerats från fältarbete. Skicket är fint, fast det syns förstås att det inte är frågan om något museiföremål.

– Vi drog länge såmaskinen med den, men nu används den dels för att driva fläkten som blåser upp gräset i våra tornsilos, dels för att driva vår mobila tork under skörden. Det gör att det blir många timmar per år. Kraften behövs, båda sysslorna frestar kraftuttaget.

Traktorn har passerat 9 000 timmar. Underhållet har inskränkt sig till åtgärdande av normalt slitage.

– Vi har exempelvis bytt koppling. Rätt naturligt på en traktor som fått vara med så länge.

Komforten i hytten får, även med nutida mått, anses som hög, detta trots att traktorn passerat 32. Sikten är bra och det är förvånansvärt tyst, betydligt tystare än i många nyare traktorer. Växelspakar och kraftuttagsreglage sitter på vänster sida, vilket känns lite ovant. På instrumentpanelen sitter vad som måste ses som en tidig föregångare till de stora displayer som i dag är standard i traktorer. Det är en digitalpanel, där man kan klicka fram hastighet, kraftuttagsvarv, motorvarv och timmar. Växellådan är traditionell med 2 spakar och 16 steg, men det finns en snabbväxel med 2 steg.

Baktill fnns två dubbelverkande hydrauluttag och en fri retur. Motorn är försedd med en finess som förmodligen gjort att många sådana här bestar överlevt. Det finns nämligen ett särskilt filter för vattnet. Det rensar bort de partiktar i kylvattnet som annars kan orsaka kavitation, som äter upp motorblocket från insidan, vilket många traktorer från 1970- och 1980-talen råkat ut för.

– Ja, byter man bara det här filtret, oljefiltret och oljan, så tror jag de här motorerna överlever mycket länge, säger Börje.

Den höga IH:n skilde sig från det mesta i traktorväg som såldes i Sverige. Amerikanerna kallade utseendet Row Crop design. Det har en lång tradition, med traktorer som exempelvis Farmall M. Höga traktorer, utformade för att gå över växande gröda, ofta försedda med smala hjul som gjorde det möjligt att köra mellan raderna. Traktorerna ändrades och moderniserades under åren. Grundkonstruktionen härstammar från slutet av 1960-talet.

 

Annons: