Skarpt läge för vargen

Textstorlek:
Annons:

Vargstammen i Sverige frodas, inte minst i Mellansverige. I Örebro län finns nu 10 föryngringar motsvarande ca 100 individer. Gynnsam bevarandestatus för varg är uppnådd både i landet och i länet. Nu måste samhället förvalta stammen för att uppnå balans mellan varg och människa med hänsyn tagen till regionala förutsättningar.

I rovdjurspropositionen står att ansvaret för förvaltningen i stor utsträckning ska ske med ”regionalt och lokalt inflytande”. Naturvårdsverket har dessvärre valt att inte fullt ut lyssna till regionala inspel. Rovdjurspolitikens viljeinriktning om spridning och minskade koncentrationer av varg har frångåtts. Konsekvensen riskerar bli att tillväxten av varg i Örebro möjligen stoppas men att länet fortfarande ligger orimligt högt i antal föryngringar och revir – då blir det ingen spridning utan snarare en fastlåsning.

Viltförvaltningsdelegationerna har gjort sina läxor och beslutat om miniminivåer/län i de tre förvaltningsområdena Södra, Mellersta och Norra. De flesta län har även kommit långt i processen med förvaltningsplaner och mål. Naturvårdsverket har nyligen beslutat om en nationell förvaltningsplan för varg, miniminivåer för de län som har vargföryngringar och gett länsstyrelserna i Mellansverige rätt att besluta om licensjakt på varg efter nyår. Så långt är det positivt, men grus i maskineriet blir det när Naturvårdsverket väljer att frångå länens förslag om fördelning inom området. I Mellansverige låses koncentrationen fast i redan vargtäta län och spridningen försvåras, t.ex. genom att Stockholm/Uppsala län, trots förslag från Länsstyrelserna om ett revir, föreslås bli utan. Är det för nära storstadsområdet? Det sänder i så fall inte några bra signaler om respekt för landsbygdsboende. För att den aktiva förvaltningen ska fungera behövs balans för både varg och människa, de socioekonomiska effekterna i utbredningsområdet måste beaktas och det kan åstadkommas med just ”regionalt och lokalt inflytande”.

För Örebro län innebär Naturvårdsverkets beslut att länsstyrelsens föreslagna miniminivå på tre vargföryngringar/år (vilket motsvarar en vargförekomst på ungefär 30 vargar) i länet istället blir minst fem föryngringar per år, motsvarande en förekomst på ungefär 50 vargar i länet. Observera att det är miniminivåer, den verkliga stammen är betydligt högre. Enligt förra årets inventering rapporterades 10 föryngringar motsvarande ca 100 vargar i lilla Örebro län.

Positivt är att regeringen har fått insikt i att det behövs mer resurser till rovdjursförvaltningen. Det är glädjande att de föreslår en ökning av viltskadeanslaget i budgetpropositionen. Att hålla dessa rovdjur utan att enskilda personer/ företagare ska bära kostnader för samhällets intressen är en utmaning och det kostar skattemedel.

Lantbruksföretagen behöver goda förutsättningar för att vara livskraftiga företag och leverera livsmedel av god kvalité framtagen på ett långsiktigt hållbart sätt. I och med det kan lantbrukare även fortsätta att leverera miljönytta i form av öppna landskap genom att betesdriften i värdefulla naturbetesmarker kan fortsätta – allt detta hänger samman.

Lantbruksnäringen ställer nu stor tilltro till vår regering att fortsätta verkställandet av den gemensamt beslutade rovdjurspolitiken och att Naturvårdsverket agerar utifrån det som är politiskt beslutat med respekt för lantbruksföretagen och de regionala förutsättningarna.

Gudrun Haglund-Eriksson, rovdjursansvarig LRF Örebro

Per Willén, regionordförande LRF Örebro

Annons: