Man reser sig upp och borstar av sig

Textstorlek:
Annons:
Bönder måste tillhöra de mest förändringsbenägna och uthålliga yrkesgrupper som överhuvudtaget finns.
Det kan vara hur besvärligt och hur krisartat som helst. Det kan rentav närma sig katastrof. Trots det har jordbruksföretagaren en oerhörd förmåga resa på sig, borsta av sig och ta nya tag. Man löser problem som man alltid gjort. Genom att jobba lite hårdare.
Förmågan att hantera ekonomiska kriser och trångmål måste ju vara i särklass. Alla vet att Sveriges mjölkbönder går på knäna rejält. Man ligger flera kronor under vad som är rimlig betalning och man har gjort det under lång tid.
Mjölkföretagen har tappt bortåt 40 procent av sina inkomster under ett år. De flesta mindre företag, oavsett näring, skulle inte klara ett sådant stålbad.
Visst försvinner det många mjölkbönder just nu, och visst förekommer konkurserna. Men många av de som nu väljer att sluta är ofta sådana mjölkproducenter som ändå tänkt sig lägga ner inom några år. De som inte investerat, eller satsat, som kör med gamla stall och inte tänkt bygga ut.
Men mitt i krisen finns påfallande många mjölkproducenter som väljer att satsa och fortsätta producera. Jag tycker ändå det ger prov på en enastående kämparglöd. Som sagt, rätt många andra företagare hade valt att lägga sig ner och dö för mindre.
Det beror givetvis på att man faktiskt lever för och tror på det man gör. Man har valt sin livsstil och vill fortsätta trots att det är oerhört kämpigt just just nu.
Jordbruksföretagaren har också en oerhörd förmåga att navigera när myndigheter och politiker stiftar regler, stödsystem som ofta både är förhastade, trassliga och illa genomtänkta. EU.s nya jordbrukspolitik innebar både mer krångel och att gamla stöd man byggt omkring tidigare försvann och att nya tillkom. Det tar något år och jordbrukarna har anpassat sig även till det nya krånglet. De är luttrade och vet att det bara ät att acceptera och hitta nya möjligheter.
Det är ingen slump att folk från farmartjänster, maskinringar och liknande är omtyckta resurser. Ofta är det de som klarar skivan när snön faller och samhället hotar att stanna. Ingen annan fortsätter jobba när dagen är slut och det fortfarande snöar.
Kanske vore det nu dags att styrande, framför allt regeringen, insåg vilken potential vi har i denna flexibla och förändringsbenägna företagargrupp. Vad sägs om åtminstone dieselskatt på samma nivå som konkurrenterna i andra länder och stöd för de merkostnader de höga djurskyddsreglerna orsakar? Hjälp där marknaden har svikit.
Jordbrukarkåren klarar mycket. Men just nu skulle de behöva en hel del stöttning. De behöver den dessutom rätt snabbt. Livskraftiga jordbruk skapar arbetstllfällen, öppna landskap och faktiskt också fungerande samhällen. Med rätt hjälp kommer jordbrukarkåren fortsätta leverera.
Stefan Gård, ordförande för föreningen Sveriges Mjölkbönder, slog nog huvudet på spiken när han talade på den mjölkmanifestation LRF ordnade på Mynttorget i Stockholm nyligen.
”Det är bråttom nu! Vackra ord betalar inte mina fakturor.”
Annons: