Nostalgiskt grönt tävlingsekipage plöjde i SM igen

Textstorlek:

Skogs- och jordbruksmaskiner blir allt mer påkostade och avancerade. Men det finns också en annan kategori – slitvargarna – som bara går och går. Under rubriken ”Trotjänaren” letar vi upp veteraner i arbete, fjärran från puts och utställningsskick.

Annons:
Precis innan Anders Lundbom skulle tävla i plöjnings-SM 1981 satsade familjen på en helt ny plog. Det var en annan tid. En treskärig tegplog var fortfarande det som gällde på väldigt många jordbruk runt om i landet. Växelplogar var något man sett på bild, eller i bästa fall på Elmia.
– Året innan hade jag lånat en plog. Jag tävlade i juniorklassen.
SM plöjningen var en upplevelse. Det fanns åtminstone en plöjare från varje län, med hård konkurrens som följd. Plöjarna var på plats en vecka innan själva tävlingarna. Kverneland och Överum fanns på plats med expertråd och mekanikerhjälp. Publiken uppgick till mer än 25 000 personer.
Anders ville självklart försöka kvalificera sig ytterligare ett år, så blev det.
– På den tiden var SM en riktig figth mellan Överum och Kverneland, som båda sponsrade tävlingar och tävlingekipage. Vi fastnade för en automatisk Kvernelandsplog, en enkel konstruktion, men ändå väl fungerande.
Kvernelandssplogarna hade då fått den modernare, kantiga ramen. Anders plog var redan från början utrustad med flera funktioner som få köpte.
– Ja, eftersom jag skulle tävlingsplöja var plogen försed med hydraulisk sidförskjutning, hydraulisk toppstång och en hydraulkolv för att lyfta bakre plogkroppen.
Till allt detta krävdes tre dubbelverkade hydrauluttag, ovanligt 1981.
– Ja, vår John Deere 2130 från 77 som jag skulle använda hade bara ett. VI löste det genom att montera in ett ventilpaket till en frontlastare. På det sättet. kunde jag styra plogens finnesser, fortsätter Anders.
Det hela fungerade bra. 1980 kom Anders sexa. Med den nya plogen blev det en femteplacering i SM.
Plogen användes i jordbruket till 1997, då det blev växelplog.
Det fascinerande är att tävlingsekipaget fortfarande finns kvar på gården Äsperud, en bit utanför Askersund. Inte nog med det, Helt nyligen tävlade Anders i SM igen, med samma utrustning.
Det blev nämligen så att SM i plöjning detta år kom att hållas på Skyllbergs gård som Anders arrenderar tillsammans med brodern Torbjörn. Reglerna säger nämligen att markvärdarna får ställa upp i SM utan att kvalificera sig.
– Det var en riktig upplevelse. Dessutom gick det faktiskt riktigt bra, även om jag placerade mig sist. Lördagens vallplöjning gick bra. Men när jag skulle göra slutfåran på söndagen insåg jag att jag mätt fel. Då blev det inte bra.
Torbjörn som också deltog som markvärd placerade sig en placering före brodern. Även han har ett förflutet som tävlingsplöjare.
– Jag kvalificerade mig till SM 1987. Det blev en tolfte plats. Jag plöjde då med en lånad traktor. Jag ville ha en med fyrhjulsdrift, som är en fördel. Plogen däremot, köptes för tävlingen, begagnad. Den finns också kvar här.
Det är en så kallad Jularboplog. Den hade då en helt ny finess, som många plogar har i dag, nämligen ställbar tiltbredd Man kunde dra ihop eller skjuta isär plogkropparna steglöst, som ett dragpsel, därav kopplingen till Kalle Jularbo
Bröderna Lundboms John Deere 2130 gör fortfarande tjänst på gården.
– Det är klart att den inte används så mycket längre. Den är ju 38 år. Men lite småkörslor och så får den stå för den fläkt som forslar upp ensilaget i vår tornsilo.
De extra hydraulventilerna kom väl till pass när Anders körde snö med traktorn i slutet av 1980-talet.
– Frontlastarventilen fungerade ju mycket bra med frontsnöblad.
John Deere 2130 lanserades 1973. Den för John Deeres 70- och 80-talstraktorer så typiska rundade hytten hade ännu inte dykt upp på de Tysktillverkade John Deere. Traktorn har en fyrcylindrig motor på 75 hästkrafter.
Timräknaren står på dryga 7000 timmar.
– Den har fungerat bra. Det vi lagat eller bytt har handlat om normalt slitage, även om givetvis bortåt 40 år lämnar spår, avslutar Anders.
Annons: