Glyfosaterna är jordbrukets städgumma

Textstorlek:

Bekämpningsmedel som innehåller glyfosater är det konventionella jordbrukets särklassigt mest använda bekämpningsmedel. Samtidigt är det omdiskuterat och det hävdas att de är cancerframkallande. Vilka skulle effekterna bli om glyfosaterna förbjöds?

Annons:

Tillståndet för att använda glyfosat i EU går ut i juni. Ett beslut skulle fattas om en förlängning av tillståndet med 15 år.  Beslutet sköts dock upp, bland annat på initiativ av Sverige, Holland och Frankrike.

När glyfosat kom 1978 kunde kvickrotsproblemen bekämpas på ett betydligt effektivare sätt och med mindre ekonomisk insats.

Glyfosaterna slår brett och tar kål på det som växer där det sprids. Dessutom avdödar det plantan effektivt och långsiktigt, ända ner till roten. Trots det anser man att glyfosat har låg akut giftighet jämfört med andra preparat.

Problemen med glyfosater är omdiskuterade. Man har inte vetenskapligt kunnat styrka att glyfosat skulle vara cancerframkallande för människor. Det har gjorts försök på djur som visar på höjd cancerrisk, medan andra studier visar motsatsen. WHO anser att glyfosat med största sannolikhet är cancerframkallande.

Inte minst miljöorganisationer ser Round up och glyfosaterna som lite av en symbolfråga. Kanske är det just det faktum att det var Monsanto som uppfann glyfosatet som gjort det till en viktig fråga. Monsanto förknippas bland annat med olika GMO-grödor.

– Jag tror inte risken är särskilt stor för att man skulle få till ett förbud mot glyfosat i hela EU. De preparat som möjligen skulle kunna ersätta funktionen hos glyfosat är sämre, både funktionellt och miljömässigt. Förnuftet kommer att segra, menar Tomas Aronsson på Gullviks, som importerar och säljer bekämpningsmedel. Tomas är också spannmålsodlare.

– Ett förbud i EU skulle innebära ökat användning av de här sämre preparaten och dessutom mer körning, koldioxidutsläpp. Som så ofta när det gäller bekämpningsmedel blir diskussionen enkelspårig. Med glyfosat är nyttan så tydlig att jag har svårt att se alternativ.

Martin Pettersson som är växtodlingsrådgivare på HS-konsult, Hushållningssällskapet i Örebro, håller med om att ett förbud mot glyfosater skulle få mycket stora konsekvenser.

– Få preparat vi använder i det konventionella jordbruket har så tydlig ekonomisk effekt.

För bekämpning av kvickrot finns egentligen bara ett alternativ, mekanisk bekämpning. Bekämpningen kostar pengar i form av diesel, men också, i än högre grad, arbetstid. Martin ger ett räkneexempel.

– En glyfosatbehandling, med körning, kostar cirka 250 kronor per hektar. För att uppnå något som i alla fall liknar samma effekt kanske man måste bekämpa kvickroten mekaniskt, med tallriksredskap. Varje sådan körning kostar cirka 250-300 kronor per hektar. Alltså tre gånger högre kostnad. Då är det som sagt inte säkert att man uppnår samma effekt.

Martin ser fler områden där ett förbud skulle få stora konsekvenser. Vallbrott, när en vall ska plöjas upp är ett exempel där preparaten används.

– Det går att få bort gräset ändå, men ställer mycket stora krav på den som plöjer.

I lägen där kvickroten blivit mycket besvärlig ser Martin ingen annan utväg än svart-träda.

– Det var så man gjorde förr, innan glyfosatet. Har blir det konflikter med miljömål. Vi vill ju, helt enligt riktlinjer från jordbruksverket, komma bort från öppen jordbruksmark, eftersom det leder till näringsläckage. Samma sak med fånggrödor. Hela systemet med fånggrödor som sås in i spannmål för att minska näringsläckage under hösten bygger egentligen på att man kan behandla med glyfosat innan man plöjer.

Martin tror att diskussionen om glyfosat till stor del beror på överanvändning i andra delar av världen.

– Här i Sverige har vi ju under lång tid arbetat med att minimera bekämpningsmedelsanvändningen användningen och lärt oss att bara sprida där grödorna svarar och tar upp bekämpningsmedlen. Vi har ju en regel som säger att man bara får använda 0,1 mikrogram preparat per liter vatten, min uppfattning är att alla följer den. Medvetenheten i jordbrukarkåren är mycket stor. Man sprutar inte mer än man behöver

Trots det sticker inte Martin under stol med att man hittar glyfosatrester i grundvattnet ibland.

– Ja, jämte rester från MCPA och Basagran är det glyfosatrester man hittar.

Mikael Franzén driver spannmålsodling på gården Nybble, väster om Örebro. Han är också aktiv i SPMO, spannmålsodlarföreningen.

– Vi har diskuterat det här i SPMO och är väl överens om att det vore katastrofalt för den konventionella spannmålsodlingen med ett glyfosatförbud. Med de spannmålspriser vi har i dag skulle inte spannmålsodlingen i Sverige bära sig utan de här preparaten.

Franzén håller med om att det, vid ett förbud, skulle vara mekanisk bekämpning som var viktigaste alternativet.

– Det finns alternativa preparat för höstvete och vårvete, de är inte lika bra och betydligt dyrare. Vi kommer att få konsekvenser i form av betydligt mer koldioxidutsläpp från körning och mer näringsläckage. Som jag ser det finns två verkligt realistiska alternativ om glyfosat förbjuds. Sluta odla spannmål eller gå över till ekologiskt, avslutar Mikael Franzén.

Annons: